Hannah kom fram till mig och kysste mig mjukt på munnen.
- Tack!



Vi gick ner till vårat rum igen. Vi la oss våra sänger och bara andades ut. Mitt hjärta slog i 130km/h och jag skakade. Jag visste själv inte rikigt varför. Antar att det var för att min son just nu låg i ett rum och jag kunde inte ta kontakt med han. Han kanske skulle dö och jag kunde inte göra något åt det.


Hannah la sig på mitt bröst och ritade hjärtan med sitt pekfinger på min mage. Jag rös. Jag var verkligen lika kär i henne fortfarande som jag hade varit precis när jag träffade henne. Det var verkligen udnerligt att vi träffades. Det var en på miljonen att just VI skulle träffas och att vi gjorde det är jag otroligt tacksam för.
- Justin? frågade hon tyst.

Jag hörde att Siri andades högt och tugnt. Och förstod att hon då hade somnat.
- Ja älskling? frågade jag och tittade ner på henne.

Jag hade min hand på hennes arm och drog den upp och ner. Jag kände hur hennes hud under mina fingrar blev gåshud när jag pussade henne lätt på pannan.
- Vi måste ge han ett namn. Även fast vi inte vet om han kommer att överleva. Men han måste ha ett namn. Jag är trött på att säga våran son. Okej?
- Jag håller med dig. Vad tycker du att han ska heta då?

Hannah vände bort blicken ifrån mig och upp i taket. Hon nynade på en av hennes låtar, Me and you hette den. Hon hade skrivit den själv och handlade om oss. Jag älskade den låten.
- Drew.

Jag vände huvudet åt henne. Drew. Jag sa namnet flera gånger för mig själv i huvudet. Det var ett fint namn. Jag hette det själv i andra namn.
- Men då kan han inte heta Justin i andra namn för det blir precis samma namn som jag typ, sa jag och små flinade.

Hannah skrattade.
- Haha Drew Justin Bieber. Njaa det funkar någon inte. Men Drew Liam Bieber? frågade Hannah och såg tänkande ut.
- Det blir perfekt!
- För Drew Liam Justin Bieber, låter väl inte så bra?

Jag lyssnade på även de. Det lät inte helt fel. Men Drew Liam Bieber, lät bättre.
- Ja det tycker jag. Drew Liam Bieber blir perfekt!

Hannah log nöjt och böjde sig fram och kysste mig. Jag log också åt henne efter kyssen.
- Älskar dig!
- Älskar dig med! svarade jag och pussade henne.

Vi låg och små pratade ett tag. Vi pratade om att det var nog dax att flytta ifrån våran första lägenhet till ett stort hus. Vi hade inte rum till en till så ett hus skulle bli perfekt. Både jag och Hannah var överrens om att vi inte ville att huset skulle var överdrivit stort o h inte ett typiskt "kändishus". Vi ville ha ett lagom stort hus.

Én läkare kom någon timme senare in till vårat rum. Han såg glad och trevlig ut. Varken jag eller Hannah hade sett han förr.
- Jag har glada nyheter! Er son kommer att överleva. Men vi måste har kvar han här i en natt till. Men i morgon får ni åka hemma.

Hannah slängde sig runt min hals. Men tårna i ögonen. Jag pussade henne på pannan. En tår rann även ner för min kind.
- Jag ska lämna er ifred, sa doktorn och gick därifrån.

Jag tittade in i Hannah's ögon. Hon log. Jag tog hennes huvud mellan mina händer. Jag böjer mig sakta framåt och kysste henne passionerat.

Det blev blöt om mina kinder av Hannah's tårar.

---

Hur länge vill ni läsare att vi ska hålla på med denna storyn? För jag börjar verkligen få slut på idéer. Tacksam för svar, för jag vill veta vad jag ska göra.

Epsiode annars då? Bra/dålig? Lite seg kanske?

Vi låg där allihopa i sängen ett bra tag. Vi sa ingeting. Men det behövds inte. Ingen hade något att säga endå. Inget visste vad som skulle hända så det var inte ens någon idé att ha uppe hoppet.



 Vi somnade allihopa efter ett tag.

När vi vaknade nästa morgon var det äckligt ljust i hela rummet. Solen strålade in genom fönsterna.
- God morgon, mina små prinssersor, sa jag och pussade båda två.

Båda två log. Och jag kände att jag verkligen var världens lyckligaste kille som hade dem två. Men jag skulle bli ännu lyckligare om min son överlevde.
- Hannah, sa jag tyst.
- Jag älskling?
- Vad ska han heta?
- Vår son?
- Ja?

Jag tittade ut genom fönstret. Det var säkert 30 grader varmt ute. Jag fick sån lust att åka och bada men visste att jag inte kunde det.
- Jag vet inte, jag hade inte fudnerat så mycket på det eftersom det var ett bra tag till han skulle komma egntligen, sa hon.
- Mm.

Vi satt tysta och bara lyssnade på ingeting egntligen. Jag ville så gärna att min son skulle överleva. Jag skulle kunna lära han, spela hockey, basket, gittar, trummor och ja allt.

Jag gick ut i korridoren och bort till en godis automat. Jag tryckte på en knapp så att en cola kom ut. Sen tog jag även, tre chokladbollar, en godis påse med sura godisar i och två flaskor med fanta.

Jag gick sedan tillbaka till rummet. När jag kom tillbaka märkte jag att Hannah och Siri var borta. Jag kastade sakerna i sängen och sprang ut i korridoren igen.
- Var är dem? ropade jag till en läkare.
- Där borta!

Hon pekade långt på i korridoren.

Jag sprang och sprang och sprang. Det brändes i halsen och jag märkte att jag inte hade tränat på ett tag. Jag såg en tröja jag kände igen och förstod att det var Hannah's. Jag sprang efter den. Och hittade dem tillslut. På toan.
- Åh fy fan vad ni skrämde mig!
- Men herregud Justin, hur mår du?
- Jag trodde ni var vid vår son och att det hade hänt något.
- Men älskling då!

Hannah kom fram till mig och kysste mig mjukt på munnen.
- Tack!

---

Kort jag vet. Men jag är fortfarande sjuk och måste plugga som tusan, för jag ligger efter i skolan nu. Jag vet inte vad Nicole har tagit vägen för hon har inte uppdaterat på ett tag. Men det kommer mer.

Den här storyn är snart slut:(

Men vad ska deras barn heta?? ;)

- Vad gör ni ? Undrade Siri . Jag öppnade munnen för att svara men blev avbruten när telefonen ringde . Jag sträckte mig efter den och svarar .
- Hallå , det är hannah ? Sa jag
- Hejsan ! Vi ringer från sjukhuset angående er son
- Ja ! Hur mår han ?
- Han mår jättebra och är friskt nu . Ni kan komma och hälsa på honom nu om ni vill .
- Men gud vad härligt ! Sa jag och kände att det rann tårar ...



Jag berättade för Justin vad läkarna hade sagt. Han kramade om mig och jag blev alldelse varm inom mig. Siri hoppade upp i sängen och la sig i mellan oss. Hon höll i en av alla sina tusen gossedjur.
- Vi måste sova nu, sa Justin.
- Aa det måste vi, svarade jag och gav Siri en puss i pannan.
- Godnatt, sa Siri och somnade på en gång.

Jag låg ett tag och bara tänkte jag var rädd men glad på samma gång. Min son hade överlevt och han mådde bra. Men ändå var det något som inte var rätt. Men jag kunde inte sätta fingret på vad.

Jag somnade någon minut senare. Jag vaknade morgonen där på av att Siri drog i min arm. Hon stod vid sidan av sängen och hade en allvarlig blick.
- Vad är det? svarade jag trött.
- Vi måste till sjukhuset. Pappa är redan nere i bilen, skyndda dig!

Jag flög upp i sängen. Gick in i min garderob och letade efter något att ha på mig. Det fick bli svarta legging med en rosa blus till. Jag orkade inte anstränga mig. Jag satt upp håret slarvigt i en tofs, tog Siri i min famn låste dörren och sprang ner till bilen. Så fort jag hade stängt dörren så körde Justin iväg.
- Vad är det som har hänt? frågade jag..
- Det har hänt något med vår son. Har mår inte bra. Inte alls bra.

Jag kände hur det brände bakom ögonlocken och jag var nära på att börja gråta. Men försökte att inte göra det. Siri satt i baksättet och jag var glad att hon var såpass liten att hon inte rikigt fattade vad det var som hände. Jag vred mig bakåt, sträckte ut min hand och Siri tog tag i den. Jag log i mot henne och försökte värka stark. Men det var svårt. Rikigt svårt. 
    Justin svängde in på sjukhusets parekering. Parkerade slarvigt och rusade sedan in på sjukhuset. Vi sprang nästan hela familjen in till vårt sons rum. Men han var inte där. Det var först då jag insåg att vi inte hade gett han ett namn än. Han var ett barn utan ett namn. Han var min son.
    En läkare kom in i rummet och såg besvärad ut. Jag fick liet smått panik.
- Jaha, vad bra att ni kunde komma så fort. Det är nämligen så att eran son är inne på en operation. Hans ena lugna kolapssade.

Panik grep tag i hela mig och det blev alldelse svart.

Justin

Jag såg hur Hannah ramlade ner ifrån stolen och satt på till golvet. Jag rusade fram till henne och lyfte upp henne. Hon var medvetslös. Doktorn sprang fram till henne. Han ropade på hjälp och snart låg Hannah i en säng i vår sons rum.
- Hur mår du mamma?

Hannnah log med tårar i ögonen.
- Tack jag mår bra, jag fick bara lite panik.

Jag såg på henne att hon försökte värka stark och modig.
- Er son har nu opererats färdigt, men det är oklart om han kommer överleva eller inte. Han får vara kvar här ett tag till, sa dokton och gick ut genom dörren. .

Tårarna rann ner för mina kinder. Jag la mig jämte Hannah och Siri la sig i mitt knä.
- Vad kommer hända nu? frågade hon.
- Det är bara att vänta och se, sa jag. Det är bara att vänta och se....

Vi låg där allihopa i sängen ett bra tag. Vi sa ingeting. Men det behövds inte. Ingen hade något att säga endå. Inget visste vad som skulle hända så det var inte ens någon idé att ha uppe hoppet.

---

Kort episode, men har vart sjuk idag och har inte orkat, ha det bra Hannah:D

- Hejdå pappa ! Säger Siri och ger mig en puss på kinden . Jag går till bilen och kör hem . När jag kommer hem ringer telefonen .
- Hallå det är Justin ?
- Hejsan ! Vi ringer från sjukhuset..

- Ja .. hej ? Sa jag lite osäkert
- Ja vi ringer angående din son , han mår bra utom att hans lungor inte är riktigt klara än . Vi läkare gör allt för att han ska klara sig och som det ser ut nu så kommer han nog det . Men vi är inte helt säkra än .
- Ja..jaha okej !
- Du kan bara vara lugn , vi ringer till er så fort att är klart om vad som hänt och sånt , hej !
- Hej ! Vi la på och jag suckade och går sen  in till Hannah . Hon ligger och sover och man ser på henne att hon har gråtit . Jag la mig ner brevid henne och håller om henne , vilket får henne att vakna .
- Hej älskling ! Sa jag och pussar henne på kinden .
- Hej , svarade Hannah och ler svagt , har du hört något från sjukhuset ?
- Det har jag faktist ! Dem sa att hans lungor inte var riktigt klara än men att han kommer att klara sig , dem ringer sen när dem vet .
- Gud vad kul att höra ! Sa hannah och reser sig upp ur sängen .

Hannah

Jag gick in i badrummet och tog av mig kläderna och hoppade in i duschen . Jag kände mig pigg och glad efter att ha sovit . När jag var klar fönade jag håret , sminkade mig och letade sen efter kläder . Jag valde ett par mörka jeans , vitt linne och en grå munktröja .
- Vad snygg du är ! Sa Justin och log sexigt mot mig . Jag log tillbaka och la mig sen  på honom och kollade in i hans bruna ögon .
- Jag älskar dig ! Sa jag och kysste honom på munnen , så vad vill du göra idag då ?
- Vi kan gå på basketmatch ? Om du vill alltså , vi kan låta grannarna ta hand om Siri så åker bara du och jag .
- Låter kul ! Sa jag och ler stort . Jag la mig brevid Justin och höll på att fingra lite på hans mage medans han höll på med mitt hår . Vi tog det lungt hela dagen efter det vi fått veta , vi kollade på film och åt popcorn och myste i sängen . Jag hade gått och pratat med grannarna och frågade om dem kunde vara barnvakt medans vi var på basketmatch och det kunde dem . När klockan var 3 - halv 4 åkte vi iväg till dagis och hämtade upp Siri .
- Hade du kul på dagis idag ? Frågade jag
- Ja , det var jättekul där , svarade Siri med ett stort leende . Jag log för mig själv . När vi hade kommit hem berättade vi för Siri att vi skulle åka iväg igen . Siri sa att det var okej så vi följde med henne in och sa hejdå och sen åkte vi iväg till basketmatchen . När vi kommit fram dit kom det en massa fans och frågade oss om autografer och foto . Vi ställde upp på några men sen gick vi och köpte snacks och efter det gick vi in och satte oss på våra platser . Jag hade bara varit på basketmatch en gång i mitt liv så det var kul att jag fick uppleva det igen . Efter all skrik , hurrande och vårt lag vann åkte jag och Justin hem . Grannarna hade gått och lagt Siri så hon sov när vi kom hem . Vi tackade för hjälpen och gick sen in till vårat sovrum . Jag gick in till badrummet och sminkade av mig . Sen tog jag på mig en natt-tröja och gick sen in till sovrummet och la mig på sänge . Justin la sig över mig och började kyssa mig . Vi började kyssas mer och mer passionerat och jag tog av mig min natt-tröja och Justin tog av sin . När vi låg där halvnakna med bara underdelar ser jag att Siri kommit in till sovrummet och stod vid fotänden av sängen . 
- Vad gör ni ? Undrade Siri . Jag öppnade munnen för att svara men blev avbruten när telefonen ringde . Jag sträckte mig efter den och svarar .
- Hallå , det är hannah ? Sa jag
- Hejsan ! Vi ringer från sjukhuset angående er son
- Ja ! Hur mår han ?
- Han mår jättebra och är friskt nu . Ni kan komma och hälsa på honom nu om ni vill .
- Men gud vad härligt ! Sa jag och kände att det rann tårar ...

---

Hinner inte skriva mer för är jättetrött och vill bara sova nu . Skriver mer imorgon , KOMMENTERA vad ni tycker :) Kram !/Nicole

- Du borde börja skriva en bok eller något om du har så tråkigt?!
- Haha fan vad smart du är! sa jag.

Jag reste mig upp kysste han och...

---

kände hur det värkte till i magen , ungefär som mensvärk fast mycket värre . Jag slutade kyssas och satte mig på en stol och försökte hitta andan . Jag var inte ens i nionde månaden så jag trodde inte jag skulle föda nu . Justin verkade fatta vad som hände och gick och hämtade min jacka , sen gick han ut till grannarna och pratade med dem och de lovade att passa Siri medans vi åkte till sjukhuset . Vi satt i bilen och Justin körde iväg . Jag höll för magen hela vägen och försökte andas . När vi kom fram till sjukhuset fick jag komma in till ett rum direkt . Det kom in en massa läkare och sköterskor och kollade till mig . Det visade sig att barnet ville komma ut mycket tidigare än väntat och dem hjälpte mig att föda . Efter ett tag kände jag att värkarna hade släppt och jag hade fött en underbar son . Sköterskorna tog hand om honom , tvätta honom , vägde och mätte honom . Medans dem gjorde det kom en doktor fram till mig och Justin .
- Hej ! Vi har lite tråkiga nyheter , eftersom han ville födas mycket tidigare än vi hade trott blev han inte helt fullställd , därför måste vi ha honom kvar här på sjukhuset tills han är fullt friskt om han...
Jag visste vad han skulle säga .
-..om han överlever vill säga .
Jag kände att det började brännas bakom ögonen och jag släppte fram tårar . Jag kollade upp mot Justin och såg att han var lika ledsen som jag . Jag tog hans hand och kramade den hårt . Jag hade fått en son som kanske inte skulle överleva , hur jobbigt är inte det ? När vi hade pratat med några läkare och dem hade kollat till mig fick jag och Justin åka hem . Vi sa ingeting på hela vägen hem och när vi kom hem la jag mig i vårt sovrum och somnade .

Justin

Så fort vi hade kommit hem pratade jag med våra grannar och förklarade läget , sen tackade jag dem för hjälpen så gick jag in till sovrummet där Nicole och Siri var . Siri sov fortfarande men det var inte konstigt eftersom klockan bara var 20 i 6 , jag gick in till vardagsrummet och läste lite i tidningen . Det stod en massa om mig men även om en massa andra kändisar . Jag la undan tidningen och la mig i soffa och tänkte lite . Tänk att jag hade en son och han låg på sjukhuset och mådde inte bra . När jag började tänka på det började jag gråta . Jag somnade sen där på soffan . Jag vaknade kanske en timme senare och såg att klockan var kvart i 7 . Därför gick jag upp och gjorde frukost till alla . Jag gjorde pannkakor , är ju inte direkt så bra på matlagning men pannkakor kan säkert alla göra . När frukosten var klar och jag hade dukat fram och gjort det fint gick jag in till sovrummet och väckte mina söta prinsessor .
- Godmorgon älsklingar , frukosten är klar ! Säger jag glatt och ler
Siri kom upp på benen snabbt och gick in till köket och satte sig och började äta , men Hannah drödje kvar ett tag så jag tog in en tallrik med pannkakor och ett glas mjölk till henne .
- Tack älskling ! Säger hon och ler smått , jag ler tillbaka och ger henne en puss på pannan innan jag gick in till köket och satte mig mittemot Siri . Vi åt under tystnad men det vara bara skönt eftersom jag hade mycket att tänka på . När vi sedan hade ätit klart och Siri hade klätt på sig och borstat tänderna körde jag henne till dagis .
- Ha det så jättekul nu så hämtar jag dig sen !
- Hejdå pappa ! Säger Siri och ger mig en puss på kinden . Jag går till bilen och kör hem . När jag kommer hem ringer telefonen .
- Hallå det är Justin ?
- Hejsan ! Vi ringer från sjukhuset..

---

Hejsan ! Mitt namn är Nicole och jag ska hjälpa till på den här bloggen . Ganska kort Episode jag skrev men lovar att det blir längre så småningom :) Kram !

Hon var så söt och det syntes så väl att hon var dotter till Justin Bieber. Jag tog mig på magen och kände....



Bilden har inget med epsiode, men han är bara så jävla snygg på denna så var tvungen att ta med den! Haha:D

... hur det kom lite sparkar då och då.
- Justin, känn sa jag och la hans hand på min mage.
- Det är lika coolt varje gång, sa han.
- Haha, ja det är det, sa jag och började att skratta.

Vi tittade klart på filme och bara myste. Klockan började bli 7 och jag började att laga mat.
- Vad vill ni ha och äta? frågade jag.
- Hm, det blir väl bra med spagetti och köttfärssås, sa Siri och tittade upp ifrån soffan.
- Som du vill unga fröken.

Jag lagade mat och sen satte sig alla kring kökbordet och åt.Vi småprtade lite om allt möjligt och bara tog det lugnt.

Jag bäddade om Siri i sin säng och gick sedan in i mitt och Justin's sovrum. Justin låg i sängen med sin data i knäet.
- Hej snygging! sa han och la ifrån sig sin data.
- Hej älskling!

Jag gick fram i mot han, böjde mig ner och kysste han. Han drog sin hand nerfrån min rygg och ner över rumpan. Jag rös till. Åh vad jag älskade när han gjorde så.

Han la sig bakåt och jag följde med. Jag kysste han på nacken.
- Ta av dig tröjan! sa jag.

Han släppte taget om mig för ett ögonblick och slet av sig tröjan. Eller slet och slet han drog av sig den. Jag hade bara ett tunt linne på mig så han fick av mig det hur lätt som helst.

- Vad gör ni för något?

Jag och Justin släppte taget om varandra blickt snabbt och vände oss om. Där stod Siri med sin nallebjörn, Tim i under armen.
- Eh, sa jag och Justin generat.
- Jag kan inte sova, får jag sova jämte er? frågade hon och gick närmare vårna sängen.
- Jag klart, kom här gumman! sa Justin.

Siri varnämligen Justin's lilla prinssesa. Hon fick i stort sätt allt hon pekade på den lilla skit ungen. Men hon var ju trots allt barn till Justin Bieber, så vad hade ni förväntat er? Haha!

Hon hoppade upp i våran sängen och Justin gick upp och släckte lampan i taket. Sen kom han och la sig igen, jämte hos.
- God natt min små änglar, sa Justin och gav hos båda en puss.
- God natt, sa Siri.
- Good night darling! sa jag och kysste Justin.

Sen somnade jag.

Solen sken. Siri sprang runt i vattnet och lekte. Lika så Justin. Han var solbränd och snyggare än någonsing. Jag ville bara kyssa sönder han. Han vinkade i mot mig att jag skulle kom ut till vattnet. Jag gjorde som han sa. När vi var en bit ut i vattnet, börjagade han kyssa mig passionerat. Men helts plötsligt var puttade han ner mig i vattnet och tryckte ner mig i mot botten. Sen blev allt svart....

- AAAA! skrek jag.

Jag flög upp ur sängen och fick verkligen panik. Jag hade tårar i ögonen och tittade mot Justin som satt yrvaket upp i sänge. Lika så gjorde Siri.
- Vad är det? frågade Justin oroligt.
- Jag drömde en mardröm.
- Ta det lugnt, nu och somna om, sa Justin och somnade.

Jag tittade på klockan, det var bara halv fyra. Jag låg oh vred och vände på mig. Men jag kunde verkligen inte somna. Det gick bara inte. Jag räknade får, jag tänkte på något roligt. Men det gick bara inte att somna. Jag satte mig upp i sängen och gick ut i köket.

Solen hade börjat att gå upp och det bländade mig. Jag gick fram till kylskåpet. Jag tog ett glas jucie. Jag gick in i Siri's rum och städade iording. Sen till toan och gjorde samma sak där. Jag hade så långtråkigt.

Jag nynade lite på en av mina nya låtar, som hette It's just that way. Jag hade skrivit den under en resa till Spanien i sommars med Justin. Fast jag hade precis blivit klar med den.

- Vad fan håller du på med? sa Justin som stod i toalettdörrens öppning.
- Vad ser det ut som, sa jag retsamt.
- Hur orkar du människa? du har ju knappt gjort något annat dem senaste två månaderna.
- Jag vet, men jag har så himla långtråkigt på dagarna.
- Du borde börja skriva en bok eller något om du har så tråkigt?!
- Haha fan vad smart du är! sa jag.

Jag reste mig upp kysste han och...

---

Nicole Hamilton kolla din mejl!!

Var episode bra/dålig? tycker ni jag ska börja på en nya snart? ;D

Som ni märker är det lite små förändringar på bloggen, hiss/diss? ;)

Vet att uppdateringen suger just nu. Men hon som skulle börja blogga här, har inte svarat, så jag får la ta och välja en anna om hon inte gör det innan FREDAG! Så ni andra som mejldade till mig skicka en episode, som jag kan läsa så får jag bedöma om ni skulle kunna vara lämpliga till att blogga här. Skulle vara schysst om ni gjorde det.

Kommer en episode i kväll, jag lovar!! :)

...vilja börja blogga här på min blogg? Jag har verkligen inte tid att uppdatera på bloggen, helt själv. Som ni kanske har märkt. Så om det nu är så att någon skulle vilka blogga här så skicka ett mejl till [email protected] i ämnraden skriver ni börja blogga. Men för att kunna detta måste ni ha uppföljt detta:

- Vara 13år
- Veta när man sätter ut: punkt och kommatecken och frågetecken och uppropstecken och sånt. Veta när man byter rad och så
- Vara godkännd i svenska
- Ha tillgång till data
- Ha tid att sitta vid datan varje dag
- Vara bra på att stava
- Ha mycket bilder på Justin till varje episode
- Skriva lite om dig själv i mejlet
- Ni ska inte vara rädda att skriva rommatiskt, sexigt och inte heller hålla tillbaka och inte skriva att dem har sex och så!
Ja det var nog det. Jag hoppas verkligen att någon kan, ha det bra! Hejhej!

och tog sedan Siri ifrån Justin och förskte lugna henne. Det gick till slut. Jag gick in och la henne i sitt rum.


Hur snygg kan man vara egentligen? det är fan sjukt!

Jag pussade henne i pannan och gick sedan ut till Justin igen. Han satt nu framför tv:n.

- Hej, sa jag och pussade han på kinden.
- Hej sötnos! sa han och kysste mig.

Jag log och la mitt huvud på hans axel. Han pussade mig på panna. Jag somnade någon timme senare.

Justin

Hannah var så söt när hon sov. Hon andades tyst. Jag lyfte upp henne i min famn och bar henne in i vårat sovrum. Jag la henne ner henne och hon vaknade inte. Hon stensov. Jag la mig ner jämte henne och loggade in på twitter.

@hannahbieber is so cute when she sleeps

Tweet

Jag följde några fans till på twitter och RT några stycken.

5 år senare

Det var hemma och det blev det en hemma dag. Hela familj satt i soffan, åt godis och bara myste. Siri vräkte i sig godis som vanligt! Hon älskade godis.
- Justin, vilken film ska vi kolla på nu? frågade Hannah.
- Hm, kanske Never say never 3D det var ett tag sedan vi kollade på den.
- Kan vi väl, du är ju så snygg på den så visst. Det var gammla goa tider det, haha.

Jag satt i den i dvd:en och den började. Jag var faktiskt snygg, haha.

Hannah

- Justin, vill du var snäll och ge mig mitt glas med fanta i?
- Sure, sa han. 

Han gav mig det och pussade mig på kinden.
- Siri? sa jag.
- Ja mamma?
- Du vet väl att det är dagis i morgon, så du måste upp tidigt! Jag och pappa ska jobba.
- Mm, svarade hon.

Hon var så söt och det syntes så väl att hon var dotter till Justin Bieber. Jag tog mig på magen och kände....

---

Välidgt kort, jag vet förlåt. Det kommer mer men det är inte mycket kvar på denna novell. Bra eller dålig?

Vet att jag inte har uppdaterat på ett tag nu, men jag var i göteborg i går och tittade på Handbolls vm med mitt lag så jag har inte hunnit, sorry!!

Men i morgon så lovar jag att förska klämma in ett inlägg i allafall. Och kanske ett i kväll, pöss!

Han tog tag om mig vid höften och kysste mig....




Vi kysstes ett tag sen började Siri att skrika igen.
- Nu är det min tur! sa jag.

Jag log. Det var bara att vänja mig. Detta var liksom min framtid. MITT nya liv. Siri låg ner i sin säng och grät. Hon var så söt.
- Hej gumman, mamma är här. Vad är det som är fel? sa jag mjukt.

Hon skrek till svar. Jag lyfte upp henne och stoppade in en nap i hennes munn. Jag gungade henne  fram och tillbaka ett tag och sen somnade hon. Äntligen. Jag gick ut i köket, eftersom jag hörde Justin. Han stod och åt kakor ur en burk, som jag hade bakat.
- Din buse! ropade jag till han.
- Haha, din lilla skit unge, sa han och sprang fram till mig.

Han lyfte upp mig och vi snurrade runt. Han kysste mig mjukt på munnen och log.
- Du jag måste åka och köpa blöjer, jag kommer snart okej? sa jag och tog bilnycklar ifrån en byrå i hallen.
- Okej! sa Justin och gav mig en puss på kinden.

Han gick bort tv rummet och satte på tv:n jag hörde att han tittade på basket. Ovanligt? Jag gick ner till vårat garage och åkte till närmsta mat affär. Jag hade bara mjukiskläder på mig och en keps och solglasögon. Jag såg verkligen ut som en kändis som inte ville vissa sig. Jag gick in på en mat affär och började att leta efter blöjer. Jag köpte även, mjölk, yoghurt, bröd och lite godis. Jag kunde bara inte låta bli.

Jag betalade och gick sedan ut till bilen. Det hade nu kommit massa papparazzi. Jag orkade inte med dem. Inte nu! Jag gick bara förbi alla och in i bilen. Dem frågade frågot om barnet, om Justin och mig. Men jag orkade inte svara.

Jag körde iväg och när jag kom in i lägenheten hörde jag Siri skrika IGEN! Justin och Siri stod mitt i köket och han försökte lugna henne. Dem var så söta och lika. Det var verkligen en blanding mellan mig och Justin. Helt sjukt! Han såg ut som världens bästa pappa när han stod där med en nappflaska.

- Hej! ropade jag!
- Heeej! ropade Justin och försökte vinka med ena handen men det gick inte så bra! Haha.

Jag ställde in det som behövdes i kylen och tog sedan Siri ifrån Justin och förskte lugna henne. Det gick till slut. Jag gick in och la henne i sitt rum.

---

Väldigt väldigt kort, men jag hinner inte mer nu. För jag måste planera lite om vad som ska hända eftersom det i nästa avsnitt kommer det vara typ 5-6 år senare ungefär. Så ja! VAd tycker ni ska hända?

Justin satte sin i sängen jämte mig och höll om mig. Han hade också tårar i ögonen.
- Vår egna dotter, sa han och tog henne i sin famn. Hon är så söt. Hon är super lik din Hannah.
- Hihi, vad ska hon hetta?
- Jag vet inte? Vad tycker du?
- Hmm...





Jag tänkte så att det knakade. Massa namn ploppade upp i min hjärna. Chanel, Miley, Lilly, SIRI. Jag kom och tänka på min lilla kusin ifrån Sverige. Hon hette Siri och jag hade alltid älskat det namnet ända sedan jag var liten. Då hade jag alltid hettat det när jag lekte med Barbie eller med dockor. Jag hade flera gånger sagt att mitt barn skulle hetta det när jag blev "stor". Namnet var ju inte jätte amerikanst. Men jag var ju faktiskt typ en fjärdedels svensk, haha!
- SIRI! ropade jag.
- Det var ett fint namn. Ja det passar. Hej Siri! sa Justin och gav henne en försiktigt puss på pannan.

Nu var vi en liten lycklig familj. Tänkte jag. Jag var värlens lyckligaste tjej.

Tre dagar senare fick vi åka hem igen. Mamma och Pattie var hemma hos oss. Dem hade lagat mat till oss och städat hela lägenheten från tak till golv. Det nästan glittrade om vasser i glas som stod runt i lägenheten på olika ställen.
- HEJ! ropade min mamma och kom fram rusande till oss, lika så gjorde Pattie.
- Åh så söt hon är! sa Pattie och klappade henne på kinden försiktigt.
- Visst är hon, sa Justin stolt.

Jag gick in med henne till vårat sovrum där vi hade en sängen till henne. Hon hade ett eget rum också med en säng. Men hon skulle säkert inte villa sova där, hade vi tänkt. Så vi hade köpt två stycken.
- Hannah Bieber? sa Justin.

Jag älskade när han sa så. Jag hade fortfarande inte vant mig vid att jag hette Bieber i efter namn. Jag var Mrs.Bieber. Hur sjukt egentligen? jag var Justin Bieber's fru!! Galet!!

- Hej JUSTIN BIEBER, sa jag och gav han en puss på munnen.

Jag la ner Siri i hennes säng och gick sedan ut i köket. Hon somnade med än gång. Justin höll mig om midjan när vi gick ut till köket. Han luktade hur gott som helst och jag ville bara äta upp honom, haha!

Vi satte oss ner till bords och började att äta. Dem hade lagat någon gryta med ris till. Det var riktigt gott.

Efter maten åkte Pattie och mamma hem. Jag och Justin gick in till Siri's rum. Jag satte mig i en fåtölj som fanns där inne. Rummet var rosa och hade mycket hello kitty och annat söt i sig. Jag älskade hennes rum. Det var nästan så att jag ville ha det själv.

- Justin kan du fatta att vi har en dotter?
- Nej det kan jag faktistkt inte, det är helt galet! Jag är så lycklig, sa han och kom i mot mig.
- Jag med, sa jag och reste mig upp.

Han tog tag om min höft och drog mig intill han. Våra läppar var en centimerter ifrån varandra, när Siri helt plötsligt började att skrika och gråta.

- Jag tar det! sa Justin och gick bort till vårat sovrum.


Liten del av Siri's rum:D

Jag satte mig i fåtöljen och tänkte på vad hon skulle hetta i mellan namn. Hannah såklart, men vad mer? Det var nice med två mellan namn så det måste hon ha. Justin+Hannah...? finns det något fint tjej namn som är en blanding av dem två typ? Johannah! det var fint. Siri Hannah Johanna Bieber! Nä det lät inte bra. Siri Hannah Chanel Bieber. Det var fint och ett väldigt fint märke på kläder. Det fick det bli. Men namnet, DESTINY var ju också fint. Hon kunde väl ändå så inte hetta, Siri Hannah Chanel Destiny Bieber. Jo det lät faktistk rätt coolt. Det fick hon hetta! Japp, Siri Hannah Chanel Destiny Bieber hette min dotter. Så jävla coolt.

Justin kom in i rummet igen och jag bertättade om mitt namn val och han tyckte det var väldigt fint.
- Så vad var det vi var någonstans..? frågade han och log.
- Här ungefär, sa jag och reste mig upp.

Han tog tag om mig vid höften och kysste mig....

---

Kort, men hinner inte mer. Vad tyckte ni bra/dålig? KOMMENTERA!

Sorry, sorry, sorry för den dåligs uppdateringen!! Men mitt internet cpar sönder så det är därför! Jag bloggar just nu ifrån min iphone, och de funkar till såna här inlägg men inte en hel episode för det blir jätte konstigt då!! Men jag ska försöka att lägg upp en episode i morgon:)

Han satte på mig ringen och jag han. 
- Nu kan du kyssa bruden! sa prästen. 

Justin tog sin hand på min kind och kysste mig....
 



Efter att vi hade varit i kyrkan åkte vi till stans finaste hotell där vi hade bokat en lokal. Vi skulle äta med ängång. Så alla gick och satte sig. Alla åt och småpratade. Jag tittade bort på ett bord där alla skulle lägga våra presenter. Det var hur många som helst. Helt galet. Jag och Justin satt och småpratade vi med.

- Vill du ha ett glas vin? frågade Justin.
- Nej, tack det är bra, svarade jag.

Han tittade kostigt på mig. Som att jag var dum i huvudet eller någotning. Men efter ett tag förvandlades blicken till ett undebart leende istället.

När alla började att gå hem så gick jag och Justin upp till vårat hotellrum som vi hade beställt på samma hotell som vi hade haft festen på. Eller ja Justin hade mig i sin famn. Väldigt gulligt. Vi gick ut på balkongen som var på vårat hotell rum och tittade ut över Atlanta. Himlen var klar av stjärnor och man kände i luften att det var på väg att bli vår och snart sommar. Och...

Justin tog fram en champange flaska och öppnad den. Han hälde upp det i två glas och gav mig det ena.

- Tack, men nej tack. Jag vill inte ha.
- Okej, varför inte?
- Jag har en överraskning till dig, eller asså det är min bröllops åresent till dig. Men om du inte vill ha det är det okej. Okej?
- Okej, sa Justin och tittade oroligt på mig.
- Jag är gravid!
- Det är ju underbart! ropade Justin.
- Eh, det kanske det e. Men du är ju bara 17 och jag med och du har en karriär och ja. Hur ska vi hänga med allt? - För det första så är det nio månader kvar så vi hinner nog tänka ut något och för det andra, så är jag Justin Bieber och klara allt...typ? och för det tredje, NEVER SAY NEVER.
- Haha det har du rätt i, sa jag och gav han en mjuk kyss på munnen.

Vi la vårna armar på staktet och tittade ut över Atalnta. Justin höll sin ena arm om min midja.
- Ser du stjärna där? frågade Justin och pekade på en stjärna.
- Ja det är väldigt vacker.
- Vet du vad den heter?
- Ja säkert något konstigt som jag aldrig skulle komma ihåg.
- Nej jag tror du kommer att komma ihåg det ganska lätt när jag säger det.
- Vad heter den då? frågade jag nyfiket.
- Hannah Bieber, jag har döpt den efter dig Hannah.

Jag slängde mig runt hans hals. Det var det gulligatse någon någonsin hade gjort i mot mig.
- Tack! sa jag med gråten i halsen.

Han torkade bort en tår och tittade mig djupt in i ögonen, han la sin hand på min kind och kysste mig. Jag drog av hans kavaj och vi började att gå in i mot sängen. Justin drog sin hand upp och ner över min rumpa. Vi kastade oss ner i sängen. Jag ställde mig upp och drog ner dragkjedjan på min kläning som att det ramlade av. Jag stod i bara under kläder och Justin bara log. Jag smög upp i sängen igen och började tat kyssa han mer och mer. Jag knäppte upp hans skjorta och drog av hans byxor.

Han började att kyssa på mig på halsen och gick sedan längre och längre ner. Sen knäppte han upp min bh och jag drog av han hans kalsonger....

Nio månader senare

Jag och Justin satt i soffan och tittade på film. Min mage var i vägen så jag såg knappt någonting. Justin höll om mig. Jag åt chips.
- Jag går och duschar! sa jag.
- Okej, var försikigt, sa Justin och pussade mig på kinden.

Jag blunade när han pussade mig och gick sedan in i badrummet. Jag satt på duschen och tog sedan av mig mina kläder.

När jag hade duschat i kanske en kvart kände jag att jag var klar. Jag gick ut ur duschen satt upp håret i en bulle på huvdet och började att torka mig. Men vattnet slutade aldrig.
- JUSTIN! ropade jag.

Han kom in springade på en gång.
- Vad är det?
- Mitt vatten gick nyss!
- Kom vi måste till sjukhuset, skyndda dig!

Jag stog på mig kläder packade en väska till mig och Justin. Justin körde mig tilll sjukhuset i sin nya bil han hade köpt till sig själv i föddelsedags present.

Jag tänkte tillbaka i tiden. Jag och Justin hade varit tillsammans i över ett år nu och nu skulle vi fan ha barn. Det kändes overkligt liksom. Verkligen overkligt. Jag var bara 17 eller ja snart 18 men ändå.


Det var en kvinnlig doktor som tog hand om mig. Hon var super trevlig och varje gång jag skrek av smärta lungade hon ner mig. Justin stod jämte mig och höll i min hand. Eller ja jag klämde ihjäl hans hand.
- Det blev en liten flicka, sa doktorn. Har ni fundert på något namn?

Jag fick glädjetårar i ögonen och kunde inte rikigt fatta att jag var en mamma och Justin en pappa. Det kändes helt overkligt.
- Ja vi har funderat på några stycken, men vi vet inte vilket vi ska välja än.
- Vi ska lämna er ifred nu, sa doktorn och gick ut.

Justin satte sin i sängen jämte mig och höll om mig. Han hade också tårar i ögonen.
- Vår egna dotter, sa han och tog henne i sin famn. Hon är så söt. Hon är super lik din Hannah.
- Hihi, vad ska hon hetta?
- Jag vet inte? Vad tycker du?
- Hmm...

---

Kort men jag kommer inte på något namn till barnet, så jag behöver eran hjälp! desto fortatre ni kommer på ett namn desto fortare nästa episode! :P

Vi sprang ut ur arenan och där stod mycket ritkigt en helikopter. Vi gick in i den och åkte iväg. Vad fan var det tänkte jag! jag fick verkligen panik!



Vi åkte och det tog lång tid. Jag kunde knappt sitta stil för att jag var så nervös för vad som hade hänt. Scooter satt jämte mig. Han tog sin hand på min axel för att lunga ner mig. Men det gick inte. 
- Säg vad det är som har hänt, sa jag.

Scooter satt och tittade ut genom fönstret. Han vände huvudet i mot mig och tittade mig in i ögonen.
- Hannah ligger på sjukhus.

Jag visste det. Fan, helvete!
- Vad har hänt med henne, sa jag med gråten i halsen.
- Hon hade varit och badat och slåt i huvudet i en sten och ramlat i huvudet. Och man vet fortfarande inte hur länge hon hade legat där. Och hon har inte vaknat än, så man vet inte....
- Sch.. säg inget mer jag vill inte höra!

Jag satt mitt huvud mot mina händer och bara lät tårna rinna ner för kindenra. Det sved i ögonen och jag ville bara skrika. Jag skulle inte ha lämnat henne. Jag skulle ha följt med henne. Det var mitt fel helt och hållet.

Vi åkte i en timme till och sen såg jag min och Hannah's lägenhet. Då ville jag börja gråta ännu mer. Och sen så såg jag sjukhuset och vi fick lov att landa på deras helikopter parkering. Jag hoppad ut precis när vi hade landat och sprang in på sjukhuset.

En sköterska kom gånde.
- Var är Hannah.
- Det beror på vad hon har gjort?
- Slåt i huvudet och ramlat i vattnet.
- Våning 4 rum 324, sa hon.

Jag började springa.
- Tack! ropade jag samtidigt som en hissdörr öppnades och jag gick in i den. Jag tryckte på våning 4. Men så åkte jag plötsligt upp till våning 5 för att det skulle komma någon där.
- Kom igen, viskade jag för mig själ samtidgt som jag skakade på mitt ben och slog med ena foten i marken i samma takt som baby går i.

Pling.

Hiss dörren öppnades och jag sprang ut. Jag sprang först till höger men där var inte hennes rum. Sen till vänster och där var den. Henne föräldrar var fortfarande där. Hennes mamma var röd i ögonen av gråta lika så henne pappa fats inte lika mycket.
- Hej Justin, sa hennes mamma.
- Hej, sa jag.

Jag tittade på Hannah. Hon hade ett stort bandage runt huvudet och var blå i halva ansiktet hon var lika vit som en vampyr.
- Varför är hon så vit? frågade jag.
- Hon låg i vattnet ett bra tag och hennes kropptempratur har sjönkt som tusan och det är därför.

Hon gick fram till Hannah's säng och tog hennes hand. Hon skakade och det rann en om inte två tårar ner för hennes kinder. Hannah's pappa la sin hand på hennes mammas rygg och såg bekymrad ut. 
- Kommer hon klara sig? frågade jag oroligt.


Låtsas att han sitter jämte en säng och inte håller en mikrofon;)


Jag tog en stol och satte mig jämte Hannah's säng. Hon andades med hjälp av en maskin och hade en sån där släng i näsan. Jag hade sett det förrut, men inte så här allvarligt.
- Vi vet inte än, sa en främande röst.

In kom en doktor. Han sträckte fram sin hand och  jag skakade den.
- Justin, sa jag.
- Trevligt att träffas du kan kalla mig John.
- Detsamma John. Kommer hon klara sig.
- Hon kommer att överleva...men.

Jag tog ett djupt andetag och tittade på Hannah's mamma. Som frös till is. Hennes man kramade om henne.
- Hon kan bli hjärndöd om vi har otur. Och risken är ganska så stor, tyvärre.

Jag ville ta sönder något. Jag ville skrika, jag ville gråta. Men det gick inte. Jag var i chok tillstånd och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag bara stod där och tittade åt alla håll och kanter. Jag fick ont i magen och visste inte vd jag skulle göra för att inte ramla i hop. Jag satte mig ner på sängen igen rädd för att ramla.
- Jag är ledsen, men det är bara att vänta och se, sa doktorn.

Han gick ut igen. Jag la mitt huvud på Hannah's säng och grät. Det här fick inte vara sant. Vi som snart skulle gifta oss. Vi som skulle bli lyckliga i alla våra dar. Blev nu i stället hjärndöd i alla dar. Varför? Varför varför? Vi skulle ju få det perfekta livet, vi skulle få tre underbar barn, Hannah skulle få igång sin karriär och framför allt så skulle vi bli en stor lycklig familj. Men nu var allt det förstört, antagligen!

Dagarna gick. Jag satt bara där inne i Hannah's rum och väntade och hoppades. Varje gång hon tog ett nytt andetag fick jag ett hopp om att hon skulle öppna ögonen och säga "hej" eller ja vad som helst. Bara hon sa något.

Jag tog hennes hand.
- Här Justin, du måste äta! sa hennes mamma och gav mig en kycklingsallad ifrån sjukhuset egna kaffiteria.
- Tack, sa jag och tog i mot den.
- Här är en dricka också, sa hon.

Jag nickade som tack. Hon satte flaskan på bordet jämte sängen och gick sedan bort till en soffa som stod i samma rum. Hon tog upp en bok och läst i den. Jag kunde inte ens med att gå in på min mobil. Jag hade inte twittrat på typ 5 dagar och Scooter att ringt flera gånger och sagt att mina fans hade blivit galna och trött att du hade varit död. Det var ganska ironiskt att dem aldrig kunde förstå att jag också hade ett privlat liv som jag ville hålla för mig  själv och inte dela med varje männsika i hela världen.

Jag åt upp min sallad och gick sedan ut i korridoren och slänge kartongen i en papperskorg. Jag gick med tunga steg tillbaka till Hannah's rum. Jag tittade upp ifrån mina fötter och såg du hur några sköterskor och John sprang in i Hannah's rum med en vagn. Jag sprang då in i rummet. Dem hade rivit sönder Hannah tröja eller en sån där som man fick när man vara på sjukhus och lagt två saker på hennes bröst. Jag kom inte på namnet. Men jag visste att den typ gjorde elchoker och skulle göra något med hjärtat. Hela Hannah lyftes upp och ner varje gång dem laddade om den och tryckte dem på henne. Det stod rikigt otäckte ut så jag vände bort huvudet. Efter ett tag hörder man att dem slutade.
- Jag är ledsen, men det fanns ing...

Då hörde man det där lilla pipande ljudet igen. Jag tittade dit. Hannah öppnade ögonen.
- AAAJ! skrek hon.

Jag sprang fram till henne.
- Du lever, tack och lov!
- Aj, det gör hon!

Jag satt mig på stolen som jag hade suttit på nu i ungefär fem dagar.
- Hannah, sa John. Hur många fingrar håller jag upp, sa han och höll upp 3 tre fingrar.
- 5, svarade Hannah.

Vad håller hon på med, tänkte jag.
- Varför säger hon så? frågade hennes mamma oroligt.
- Hennes minne kan ha försvunnit, men det kommet tillbaka om några dagar. Det brukar göra så.

Jag tog hennes hand.
- Hannah vem är jag? sa jag.
- Eh...

Jag såg hur hon verkligen ansträngde sig för att komma ihåg. Hon fick tårar i ögonen.
- Jag minns inte, sa hon och brast ut gråt.
- Hon vet vem du är, men hon kan bara inte minnas alla namn på alla saker, det är det som är problemet. Men det kommer tillbaka om ungefär 4 dagar så det är ingen fara.

Hannah fick ligga kvar på sjukhuset i en vecka och jag åkte till henne varje dag. Jag hade nu"flyttat" hem till oss igen. Jag skulle egentligen vara i Tyskland nu, men kunde inte det med tanke på Hannah.

Mamma kom till mig varje dag för att se hur jag mådde.
- Justin är allt bra?
- Ja, jag är okej.
- Bra, är du hungrig så kan jag göra mat åt dig?
- Det vore snällt, sa jag.
- Vad vill du ha?
- Spagetti och köttfärsås.

Mamma gick in i köket och började att laga. Det knackade på dörren.
- Jag öppnar! sa jag.

Jag reste mig ur soffan och gick bort till dörren. Jag öppnade.
- Överraskning! ropade Hannah och slänge sig runt min hals!
- Älskling du är hem? fan vad jag har saknat dig!
- Jag har saknat dig med! sa jag och gav henne en kyss.

Hon besvarade kyssen och så stod vi där i några minuter och bara kysstes. Mamma kom ut tilll oss.
- Vi du också ha mat Hannah?
- Ja tack!

Vi gick in i sovrummet. Hannah packade upp sin väska. Varje gång hon gick förbi mig gav hon mig en puss. Gud vad jag hade saknat hennes kyssar och pussar.
- Jag var verkligen rädd att du inte skulle vakna!
- Du vet när jag fick hjärtstop typ?
- Ja?
- Jag såg ljuset då, men jag fick upp en bild av dig och skit i att gå in i det.
- Det är jag jävligt glad över att du inte gjorde, tror mig!
- Det är jag med! för då hade jag inte kunnat gifta mig med dig och få kyssa dig få barn med dig och allt!

Vi satte hos i sängen och bara kysste varandra tills maten var klar. Jag la min mobil på bordet. Och det slog min att det snart vara alla hjärtans dag! shit jag skulle snart gifta mig med Hannah!

Jag, mamma och Hannah satt och små pratade om lite allt möjligt. Mamma hade gjort världens godaste köttfärsås så jag åt bara för att det var gott efter två potioner. Lika så Hannah.

Jag tog min mobil och tittade på kalnder. Den var den 1 feburari och det var bara 14 dagar kvar om man ränkade med denna dagen, tills jag och Hannah skulle gifta oss. Vi hade inte ens bokat, var vi skulle vara eller någonting.
- Du Hannah..?
- Ja?
- Du vet väl att vi ska gifta oss om typ 14 dagar?
- Va? jag har ju inte ens valt kläning än.
- Vi kan dra ner på stan dirket om du vill?
- Sure!

Jag tittade ner på mitt armbandsur. Affärerna stängde inte förens om en tre timmar så vi skulle hinna. Vi gick in i affär där dem bara sålde bröllops klännigar. Hannah gick fram till en med en gång.
- Den här ska jag ha!

Hon gick in i provrum och provade den. När hon kom ut sa hon till mig att inte kolla.

Hannah

Jag tittade mig själv i speglen. Jag såg ut som en prinsessa.
- Jag tar den, sa jag till en av expediterna(stavning??)
- Japp!


Hannah ser INTE ut så! Det är bara kläningen som gör det.

Vi gick bort till kassan. Justin gav mig hans kreditkort och jag betalade. Sen så gick vi. Vi beställde tårta lokal och så skicka jag ut ett sms till alla vi ville ha på vårat bröllop.

Dagarna gick och nu var det bara en dag kvar innan vi skulle gifta oss. Jag och Hannah låg i sängen och tittade på varandra.
- Justin tänk i morgon vid den här tiden har jag en ring på mig och jag är din fru! jag är din för alltid då!
- Jag vet, jag längtar.

Han böjde sig framåt och kysste på. Sen somnade vi. Justin hade redan åkt när jag vaknade eftersom vi hade kommit överrens om att vi inte sen varandra innan vi var i kyrkan.

Lilly hade kommit till mig på morgonen och vi gjorde oss i ordning och så. Nu stod jag i min bröllops klänning med en bukett ljusrosa roser i handen. Min pappa stod vid min sida och nu väntade jag bara på att klockorna skulle börja ringa. När dem började göra det blev jag så glad att jag log som en sol.

Jag gick ut ur rummet där jag och pappa stod. Jag såg Justin stå där framme. Hans lös när han såg mig. Jag och pappa gick fram och sen lämnade han mig och gav mig en puss på kinden.

Prästen snackade på och jag brydde mig inte så mycket men när han sen sa.
- Tar du Hannah Amy Smith, Justin Drew Bieber till din... jag och ni vet resten. 
- Ja det gör jag, svarade jag och log. 
- Och du Justin Drew Bieber, tar du Hannah Amy Smith...och så vidare. 
- Nej. 

Kyrkan stelnade till lika så jag. 
- Asså jag skoja bara, klart jag gör! sa han. 

Han satte på mig ringen och jag han. 
- Nu kan du kyssa bruden! sa prästen. 



Justin tog sin hand på min kind och kysste mig....
 

---

Bra dåligt? Kommentera!

Jag tror nu att jag bara kommer att ha en till episode när dem är i sin normla ålder och sen kommer jag ha typ 10 år senare, låter det bra eller ska jag göra på ngt annat sätt?

KOMMENTERA!!

Och juste, röst på Svergie på den där sidan! så att Justin kommer till Sverige! http://tweeter.faxo.com/Justin_Bieber_My_World_Tour_2011
man kan röst var 20 minut och glöm inte att trycka på i am human först du fattar när du går in på sidan!! Puss! :D

Vad tror ni det är som har hänt?


Kort men hinner inte mer nu!

Justin tittade på mig och nickade. Jag såg på han att han menade att det skulle ordna sig. Det var som han kunde läsa mina tankar. Han kunde förstod verkligen mig alltid. Justin gick bortåt. Sen började love me och jag....

Innan showen fick jag bli i ordning gjorde av en stillist. Hon sminkade mig och så. Jag hörde att Justin hade börjat sjönga på Love me. Snart var det min tur. Hur skulle det här gå??