Han satte på mig ringen och jag han. 
- Nu kan du kyssa bruden! sa prästen. 

Justin tog sin hand på min kind och kysste mig....
 



Efter att vi hade varit i kyrkan åkte vi till stans finaste hotell där vi hade bokat en lokal. Vi skulle äta med ängång. Så alla gick och satte sig. Alla åt och småpratade. Jag tittade bort på ett bord där alla skulle lägga våra presenter. Det var hur många som helst. Helt galet. Jag och Justin satt och småpratade vi med.

- Vill du ha ett glas vin? frågade Justin.
- Nej, tack det är bra, svarade jag.

Han tittade kostigt på mig. Som att jag var dum i huvudet eller någotning. Men efter ett tag förvandlades blicken till ett undebart leende istället.

När alla började att gå hem så gick jag och Justin upp till vårat hotellrum som vi hade beställt på samma hotell som vi hade haft festen på. Eller ja Justin hade mig i sin famn. Väldigt gulligt. Vi gick ut på balkongen som var på vårat hotell rum och tittade ut över Atlanta. Himlen var klar av stjärnor och man kände i luften att det var på väg att bli vår och snart sommar. Och...

Justin tog fram en champange flaska och öppnad den. Han hälde upp det i två glas och gav mig det ena.

- Tack, men nej tack. Jag vill inte ha.
- Okej, varför inte?
- Jag har en överraskning till dig, eller asså det är min bröllops åresent till dig. Men om du inte vill ha det är det okej. Okej?
- Okej, sa Justin och tittade oroligt på mig.
- Jag är gravid!
- Det är ju underbart! ropade Justin.
- Eh, det kanske det e. Men du är ju bara 17 och jag med och du har en karriär och ja. Hur ska vi hänga med allt? - För det första så är det nio månader kvar så vi hinner nog tänka ut något och för det andra, så är jag Justin Bieber och klara allt...typ? och för det tredje, NEVER SAY NEVER.
- Haha det har du rätt i, sa jag och gav han en mjuk kyss på munnen.

Vi la vårna armar på staktet och tittade ut över Atalnta. Justin höll sin ena arm om min midja.
- Ser du stjärna där? frågade Justin och pekade på en stjärna.
- Ja det är väldigt vacker.
- Vet du vad den heter?
- Ja säkert något konstigt som jag aldrig skulle komma ihåg.
- Nej jag tror du kommer att komma ihåg det ganska lätt när jag säger det.
- Vad heter den då? frågade jag nyfiket.
- Hannah Bieber, jag har döpt den efter dig Hannah.

Jag slängde mig runt hans hals. Det var det gulligatse någon någonsin hade gjort i mot mig.
- Tack! sa jag med gråten i halsen.

Han torkade bort en tår och tittade mig djupt in i ögonen, han la sin hand på min kind och kysste mig. Jag drog av hans kavaj och vi började att gå in i mot sängen. Justin drog sin hand upp och ner över min rumpa. Vi kastade oss ner i sängen. Jag ställde mig upp och drog ner dragkjedjan på min kläning som att det ramlade av. Jag stod i bara under kläder och Justin bara log. Jag smög upp i sängen igen och började tat kyssa han mer och mer. Jag knäppte upp hans skjorta och drog av hans byxor.

Han började att kyssa på mig på halsen och gick sedan längre och längre ner. Sen knäppte han upp min bh och jag drog av han hans kalsonger....

Nio månader senare

Jag och Justin satt i soffan och tittade på film. Min mage var i vägen så jag såg knappt någonting. Justin höll om mig. Jag åt chips.
- Jag går och duschar! sa jag.
- Okej, var försikigt, sa Justin och pussade mig på kinden.

Jag blunade när han pussade mig och gick sedan in i badrummet. Jag satt på duschen och tog sedan av mig mina kläder.

När jag hade duschat i kanske en kvart kände jag att jag var klar. Jag gick ut ur duschen satt upp håret i en bulle på huvdet och började att torka mig. Men vattnet slutade aldrig.
- JUSTIN! ropade jag.

Han kom in springade på en gång.
- Vad är det?
- Mitt vatten gick nyss!
- Kom vi måste till sjukhuset, skyndda dig!

Jag stog på mig kläder packade en väska till mig och Justin. Justin körde mig tilll sjukhuset i sin nya bil han hade köpt till sig själv i föddelsedags present.

Jag tänkte tillbaka i tiden. Jag och Justin hade varit tillsammans i över ett år nu och nu skulle vi fan ha barn. Det kändes overkligt liksom. Verkligen overkligt. Jag var bara 17 eller ja snart 18 men ändå.


Det var en kvinnlig doktor som tog hand om mig. Hon var super trevlig och varje gång jag skrek av smärta lungade hon ner mig. Justin stod jämte mig och höll i min hand. Eller ja jag klämde ihjäl hans hand.
- Det blev en liten flicka, sa doktorn. Har ni fundert på något namn?

Jag fick glädjetårar i ögonen och kunde inte rikigt fatta att jag var en mamma och Justin en pappa. Det kändes helt overkligt.
- Ja vi har funderat på några stycken, men vi vet inte vilket vi ska välja än.
- Vi ska lämna er ifred nu, sa doktorn och gick ut.

Justin satte sin i sängen jämte mig och höll om mig. Han hade också tårar i ögonen.
- Vår egna dotter, sa han och tog henne i sin famn. Hon är så söt. Hon är super lik din Hannah.
- Hihi, vad ska hon hetta?
- Jag vet inte? Vad tycker du?
- Hmm...

---

Kort men jag kommer inte på något namn till barnet, så jag behöver eran hjälp! desto fortatre ni kommer på ett namn desto fortare nästa episode! :P

Vi sprang ut ur arenan och där stod mycket ritkigt en helikopter. Vi gick in i den och åkte iväg. Vad fan var det tänkte jag! jag fick verkligen panik!



Vi åkte och det tog lång tid. Jag kunde knappt sitta stil för att jag var så nervös för vad som hade hänt. Scooter satt jämte mig. Han tog sin hand på min axel för att lunga ner mig. Men det gick inte. 
- Säg vad det är som har hänt, sa jag.

Scooter satt och tittade ut genom fönstret. Han vände huvudet i mot mig och tittade mig in i ögonen.
- Hannah ligger på sjukhus.

Jag visste det. Fan, helvete!
- Vad har hänt med henne, sa jag med gråten i halsen.
- Hon hade varit och badat och slåt i huvudet i en sten och ramlat i huvudet. Och man vet fortfarande inte hur länge hon hade legat där. Och hon har inte vaknat än, så man vet inte....
- Sch.. säg inget mer jag vill inte höra!

Jag satt mitt huvud mot mina händer och bara lät tårna rinna ner för kindenra. Det sved i ögonen och jag ville bara skrika. Jag skulle inte ha lämnat henne. Jag skulle ha följt med henne. Det var mitt fel helt och hållet.

Vi åkte i en timme till och sen såg jag min och Hannah's lägenhet. Då ville jag börja gråta ännu mer. Och sen så såg jag sjukhuset och vi fick lov att landa på deras helikopter parkering. Jag hoppad ut precis när vi hade landat och sprang in på sjukhuset.

En sköterska kom gånde.
- Var är Hannah.
- Det beror på vad hon har gjort?
- Slåt i huvudet och ramlat i vattnet.
- Våning 4 rum 324, sa hon.

Jag började springa.
- Tack! ropade jag samtidigt som en hissdörr öppnades och jag gick in i den. Jag tryckte på våning 4. Men så åkte jag plötsligt upp till våning 5 för att det skulle komma någon där.
- Kom igen, viskade jag för mig själ samtidgt som jag skakade på mitt ben och slog med ena foten i marken i samma takt som baby går i.

Pling.

Hiss dörren öppnades och jag sprang ut. Jag sprang först till höger men där var inte hennes rum. Sen till vänster och där var den. Henne föräldrar var fortfarande där. Hennes mamma var röd i ögonen av gråta lika så henne pappa fats inte lika mycket.
- Hej Justin, sa hennes mamma.
- Hej, sa jag.

Jag tittade på Hannah. Hon hade ett stort bandage runt huvudet och var blå i halva ansiktet hon var lika vit som en vampyr.
- Varför är hon så vit? frågade jag.
- Hon låg i vattnet ett bra tag och hennes kropptempratur har sjönkt som tusan och det är därför.

Hon gick fram till Hannah's säng och tog hennes hand. Hon skakade och det rann en om inte två tårar ner för hennes kinder. Hannah's pappa la sin hand på hennes mammas rygg och såg bekymrad ut. 
- Kommer hon klara sig? frågade jag oroligt.


Låtsas att han sitter jämte en säng och inte håller en mikrofon;)


Jag tog en stol och satte mig jämte Hannah's säng. Hon andades med hjälp av en maskin och hade en sån där släng i näsan. Jag hade sett det förrut, men inte så här allvarligt.
- Vi vet inte än, sa en främande röst.

In kom en doktor. Han sträckte fram sin hand och  jag skakade den.
- Justin, sa jag.
- Trevligt att träffas du kan kalla mig John.
- Detsamma John. Kommer hon klara sig.
- Hon kommer att överleva...men.

Jag tog ett djupt andetag och tittade på Hannah's mamma. Som frös till is. Hennes man kramade om henne.
- Hon kan bli hjärndöd om vi har otur. Och risken är ganska så stor, tyvärre.

Jag ville ta sönder något. Jag ville skrika, jag ville gråta. Men det gick inte. Jag var i chok tillstånd och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag bara stod där och tittade åt alla håll och kanter. Jag fick ont i magen och visste inte vd jag skulle göra för att inte ramla i hop. Jag satte mig ner på sängen igen rädd för att ramla.
- Jag är ledsen, men det är bara att vänta och se, sa doktorn.

Han gick ut igen. Jag la mitt huvud på Hannah's säng och grät. Det här fick inte vara sant. Vi som snart skulle gifta oss. Vi som skulle bli lyckliga i alla våra dar. Blev nu i stället hjärndöd i alla dar. Varför? Varför varför? Vi skulle ju få det perfekta livet, vi skulle få tre underbar barn, Hannah skulle få igång sin karriär och framför allt så skulle vi bli en stor lycklig familj. Men nu var allt det förstört, antagligen!

Dagarna gick. Jag satt bara där inne i Hannah's rum och väntade och hoppades. Varje gång hon tog ett nytt andetag fick jag ett hopp om att hon skulle öppna ögonen och säga "hej" eller ja vad som helst. Bara hon sa något.

Jag tog hennes hand.
- Här Justin, du måste äta! sa hennes mamma och gav mig en kycklingsallad ifrån sjukhuset egna kaffiteria.
- Tack, sa jag och tog i mot den.
- Här är en dricka också, sa hon.

Jag nickade som tack. Hon satte flaskan på bordet jämte sängen och gick sedan bort till en soffa som stod i samma rum. Hon tog upp en bok och läst i den. Jag kunde inte ens med att gå in på min mobil. Jag hade inte twittrat på typ 5 dagar och Scooter att ringt flera gånger och sagt att mina fans hade blivit galna och trött att du hade varit död. Det var ganska ironiskt att dem aldrig kunde förstå att jag också hade ett privlat liv som jag ville hålla för mig  själv och inte dela med varje männsika i hela världen.

Jag åt upp min sallad och gick sedan ut i korridoren och slänge kartongen i en papperskorg. Jag gick med tunga steg tillbaka till Hannah's rum. Jag tittade upp ifrån mina fötter och såg du hur några sköterskor och John sprang in i Hannah's rum med en vagn. Jag sprang då in i rummet. Dem hade rivit sönder Hannah tröja eller en sån där som man fick när man vara på sjukhus och lagt två saker på hennes bröst. Jag kom inte på namnet. Men jag visste att den typ gjorde elchoker och skulle göra något med hjärtat. Hela Hannah lyftes upp och ner varje gång dem laddade om den och tryckte dem på henne. Det stod rikigt otäckte ut så jag vände bort huvudet. Efter ett tag hörder man att dem slutade.
- Jag är ledsen, men det fanns ing...

Då hörde man det där lilla pipande ljudet igen. Jag tittade dit. Hannah öppnade ögonen.
- AAAJ! skrek hon.

Jag sprang fram till henne.
- Du lever, tack och lov!
- Aj, det gör hon!

Jag satt mig på stolen som jag hade suttit på nu i ungefär fem dagar.
- Hannah, sa John. Hur många fingrar håller jag upp, sa han och höll upp 3 tre fingrar.
- 5, svarade Hannah.

Vad håller hon på med, tänkte jag.
- Varför säger hon så? frågade hennes mamma oroligt.
- Hennes minne kan ha försvunnit, men det kommet tillbaka om några dagar. Det brukar göra så.

Jag tog hennes hand.
- Hannah vem är jag? sa jag.
- Eh...

Jag såg hur hon verkligen ansträngde sig för att komma ihåg. Hon fick tårar i ögonen.
- Jag minns inte, sa hon och brast ut gråt.
- Hon vet vem du är, men hon kan bara inte minnas alla namn på alla saker, det är det som är problemet. Men det kommer tillbaka om ungefär 4 dagar så det är ingen fara.

Hannah fick ligga kvar på sjukhuset i en vecka och jag åkte till henne varje dag. Jag hade nu"flyttat" hem till oss igen. Jag skulle egentligen vara i Tyskland nu, men kunde inte det med tanke på Hannah.

Mamma kom till mig varje dag för att se hur jag mådde.
- Justin är allt bra?
- Ja, jag är okej.
- Bra, är du hungrig så kan jag göra mat åt dig?
- Det vore snällt, sa jag.
- Vad vill du ha?
- Spagetti och köttfärsås.

Mamma gick in i köket och började att laga. Det knackade på dörren.
- Jag öppnar! sa jag.

Jag reste mig ur soffan och gick bort till dörren. Jag öppnade.
- Överraskning! ropade Hannah och slänge sig runt min hals!
- Älskling du är hem? fan vad jag har saknat dig!
- Jag har saknat dig med! sa jag och gav henne en kyss.

Hon besvarade kyssen och så stod vi där i några minuter och bara kysstes. Mamma kom ut tilll oss.
- Vi du också ha mat Hannah?
- Ja tack!

Vi gick in i sovrummet. Hannah packade upp sin väska. Varje gång hon gick förbi mig gav hon mig en puss. Gud vad jag hade saknat hennes kyssar och pussar.
- Jag var verkligen rädd att du inte skulle vakna!
- Du vet när jag fick hjärtstop typ?
- Ja?
- Jag såg ljuset då, men jag fick upp en bild av dig och skit i att gå in i det.
- Det är jag jävligt glad över att du inte gjorde, tror mig!
- Det är jag med! för då hade jag inte kunnat gifta mig med dig och få kyssa dig få barn med dig och allt!

Vi satte hos i sängen och bara kysste varandra tills maten var klar. Jag la min mobil på bordet. Och det slog min att det snart vara alla hjärtans dag! shit jag skulle snart gifta mig med Hannah!

Jag, mamma och Hannah satt och små pratade om lite allt möjligt. Mamma hade gjort världens godaste köttfärsås så jag åt bara för att det var gott efter två potioner. Lika så Hannah.

Jag tog min mobil och tittade på kalnder. Den var den 1 feburari och det var bara 14 dagar kvar om man ränkade med denna dagen, tills jag och Hannah skulle gifta oss. Vi hade inte ens bokat, var vi skulle vara eller någonting.
- Du Hannah..?
- Ja?
- Du vet väl att vi ska gifta oss om typ 14 dagar?
- Va? jag har ju inte ens valt kläning än.
- Vi kan dra ner på stan dirket om du vill?
- Sure!

Jag tittade ner på mitt armbandsur. Affärerna stängde inte förens om en tre timmar så vi skulle hinna. Vi gick in i affär där dem bara sålde bröllops klännigar. Hannah gick fram till en med en gång.
- Den här ska jag ha!

Hon gick in i provrum och provade den. När hon kom ut sa hon till mig att inte kolla.

Hannah

Jag tittade mig själv i speglen. Jag såg ut som en prinsessa.
- Jag tar den, sa jag till en av expediterna(stavning??)
- Japp!


Hannah ser INTE ut så! Det är bara kläningen som gör det.

Vi gick bort till kassan. Justin gav mig hans kreditkort och jag betalade. Sen så gick vi. Vi beställde tårta lokal och så skicka jag ut ett sms till alla vi ville ha på vårat bröllop.

Dagarna gick och nu var det bara en dag kvar innan vi skulle gifta oss. Jag och Hannah låg i sängen och tittade på varandra.
- Justin tänk i morgon vid den här tiden har jag en ring på mig och jag är din fru! jag är din för alltid då!
- Jag vet, jag längtar.

Han böjde sig framåt och kysste på. Sen somnade vi. Justin hade redan åkt när jag vaknade eftersom vi hade kommit överrens om att vi inte sen varandra innan vi var i kyrkan.

Lilly hade kommit till mig på morgonen och vi gjorde oss i ordning och så. Nu stod jag i min bröllops klänning med en bukett ljusrosa roser i handen. Min pappa stod vid min sida och nu väntade jag bara på att klockorna skulle börja ringa. När dem började göra det blev jag så glad att jag log som en sol.

Jag gick ut ur rummet där jag och pappa stod. Jag såg Justin stå där framme. Hans lös när han såg mig. Jag och pappa gick fram och sen lämnade han mig och gav mig en puss på kinden.

Prästen snackade på och jag brydde mig inte så mycket men när han sen sa.
- Tar du Hannah Amy Smith, Justin Drew Bieber till din... jag och ni vet resten. 
- Ja det gör jag, svarade jag och log. 
- Och du Justin Drew Bieber, tar du Hannah Amy Smith...och så vidare. 
- Nej. 

Kyrkan stelnade till lika så jag. 
- Asså jag skoja bara, klart jag gör! sa han. 

Han satte på mig ringen och jag han. 
- Nu kan du kyssa bruden! sa prästen. 



Justin tog sin hand på min kind och kysste mig....
 

---

Bra dåligt? Kommentera!

Jag tror nu att jag bara kommer att ha en till episode när dem är i sin normla ålder och sen kommer jag ha typ 10 år senare, låter det bra eller ska jag göra på ngt annat sätt?

KOMMENTERA!!

Och juste, röst på Svergie på den där sidan! så att Justin kommer till Sverige! http://tweeter.faxo.com/Justin_Bieber_My_World_Tour_2011
man kan röst var 20 minut och glöm inte att trycka på i am human först du fattar när du går in på sidan!! Puss! :D

Vad tror ni det är som har hänt?


Kort men hinner inte mer nu!

Justin tittade på mig och nickade. Jag såg på han att han menade att det skulle ordna sig. Det var som han kunde läsa mina tankar. Han kunde förstod verkligen mig alltid. Justin gick bortåt. Sen började love me och jag....

Innan showen fick jag bli i ordning gjorde av en stillist. Hon sminkade mig och så. Jag hörde att Justin hade börjat sjönga på Love me. Snart var det min tur. Hur skulle det här gå??

Kenny kom och hämtade upp oss en halv timme senare. Trots att klockan var ungefär fem på morgonen var det fullt med fans överallt. Jag fattad inte hur dem orkade. Vi chekade in och satt oss sedan på flyget. Hannah la sitt huvud på min axel och somnade dirket. Jag hade "fjärilar i magen" eller lite i allafall. Jag var spänd av förvänta på My world tour. Nu i Europa. Det skulle bli awesome! Verkligen sjukt nice. Men jag hade ett problem bröllopet. Jag var tvungen att taijma in det mitt i allt också.


Det skulle bli svårt, men min motto är ju Never say never så det ska nog gå! Jag skulle klara det.
- Jag älskar dig, sa jag till Hannah pussade henne på pannan och somnade sedan.

Vi åkte ungefär en tre timmar sen var vi framme i England. Det var inte längesedan jag var här, tänkte jag. Och mindes att Jason hade varit här. Den jävlen. Fan vad jag hatade han. Han var verkligen dum i hela huvudet.

Våra väskor hade blivit försenad typ, så jag somnade igen på flygplatsen. Hannah gick bort till en av affärerna och tittade lite.


Jag som ligger och sover, visst är jag söt?

Hannah

Jag gick in i en liten affär där dem hade smink och lite sånt. Jag luktade på en massa parfymer och bestämde mif för en Britney Spears. Britney Spears Fantasy. Det luktade ljuvligt och min gamla var slut så den behövdes fyllas på. Jag köpte även en ny mascara och lite puder.

När jag kom tillbaka låg Justin och sov. Han var så söt. Blå sockar, hur gulligt? Kenny bad mig komma till han.
- Ta på dig dem här, så att inte alla känner igen dig, sa Kenny.

Jag fick ett par solglasögon och en grå mössa. Jag såg att det var Justin's mössa. Jag gick och la mig mig jämte Justin så att vi låg skavfötters. Jag fick hans blå sockor rakt i ansiktet, haha. Jag kunde inte låta bli att lukta på mössan. Den luktade precis som Justin's hår brukdae göra när det var ny tävttat. Det luktade hur gott som helst. Underbart! Jag tog av mig mina glasögon och försökte att sova, men jag var inte trött det minsta. Så jag tog Justin's hörlurar som låg på bordet och lyssnade på musik. Like A G6 spelade. Älskade den låten. Den var värsta skön. En halv timme senare hade våra väskor kommit. Vï åkte dirket till hotellet och chekade in. Jag och Justin hade en stor svit. Ganska onödigt med tanke på att vi bara skulle vara här en natt. Men men. Man tackade ju inte nej till den.
- Jag går och tar en dusch bara, sa Justin.
- Okej, gö det jag fixar mig i ordning så länge.

Jag byte om till vanliga kläder och sminkade mig lite med bara mascara så att jag inte såg ut som värsta spöket. Justin kom sedan upp med en handuk runt höfterna. Hans mage var våt och....hur jävla fucking sexig som helst. Jag kunde inte slita blicken ifrån den.
- Justin, hur fan kan du vara så jävla snygg?
- Well, min mamma och pappa...
- Okej, jag fattar, sa jag och småkskrattade lite.
- Är du klar snart?
- Jag är klar Justin. Det är du som inte är det.
- Åh juste ja.

Han sprang in på toan och byte om. Han kom ut och sen åkte vi till arena där kvällens show skulle vara. Jag var riktigt nervös, men det gjorde inget. Justin hade sagt att man skulle vara lite nervös. Lite jag var mycket, oopps! Kenny öppnade dörren till oss och sen gick vi in i arena. Det var gigantisk och Justin hade sagt att det var utslåt. Hur skulle jag våga uppträde för typ 20.000 männsikór om inte  mer? det skulle jag aldrig klara.
- Soundchecken börjar om en kvart, sa Scooter.
- Yeah! svarade Justin.



Han gick ut på scen och sjöng lite bara. Jag stod backstage och tittade på. Nu hade alla som skulle vara på soundchecken kommit. Justin började att sjunga lite på Pray och sedam lite på one time. Sedan vet jag inte rikigt vad dem gjorde men det såg ut så här:




Ja han var ännu galnare i verkligenheten, haha.

Innan showen fick jag bli i ordning gjorde av en stillist. Hon sminkade mig och så. Jag hörde att Justin hade börjat sjönga på Love me. Snart var det min tur. Hur skulle det här gå??

---

Korrt jag vet, men jag måste göra mig i ordning och så. Jag tror inte det blir någon mer idag eftersom det är nyårs afton. Men kanske. Men jag önskare er alla en riktigt Gott nytt år! så sen vi 2011!!

Justin höll om mig och sedan kände jag hur jag.....

Jag behövde spy. Jag flög upp ur sängen och bort till toan. Justin kom efter mig. Jag spydde och det var fan det äckligaste på länge.
- Herregud, hur mår du? frågade Justin mig.
- Inte sådär jättebra, jag har ju mått bättre om man säger så.
- Här ta den här.

Han gav mig en vit liten tablett. Jag svalade den och drack sedan vatten.
- Vad var det för något?
- Jag vet inte vad den heter, men den ska hjälpa typ mot sånt här.
- Typ?
- Hehe, ja!

Jag slog till han på armen och gick sedan och la mig igen.
- Jag tror jag sover på soffan, så du inte spyr på mig.
- Haha, din lilla skit!

Han tog sin kudde och gick bort till tv rummet. Han kunde inte ta täcket eftersom vi har ett sånt där stort som man delar på.

Jag somnade med en gång, trots den hemska huvudvärken.

Justin

Jag vred och vände på mig. Det gick inte att somna. Jag satte på tv:n. Det var keeping up with the kardashians. Alltid roligt. Och Kim. Hur snygg var inte hon egentligen? Galet!

Jag tog upp min Macbook som låg på soffbordet. Jag loggade on på twitter och twittrade, RT några fans och följde några till. Nu följde drygt 98 000 nu. Synd att det inte fans en " följ alla" - knapp på twitter så att jag kunde följa alla mina fans. Det hade varit fet nice!

Jag tittade igen alla mina bilder och hittade några ifrån min och Kim's photoshoot i Bahmas. Det hade varit skit skoj kom jag ihåg. Och blöt, haha!



Jag tittade på två avsnitt och somnade sedan med tv:n på. Jag vaknade tidigt nästa morgon. Hannah sov fortfarande. Min mobil ringde. Det var Usher.
- Hey bro!
- Hey grabben, läget?
- Bara bra! själv? sa jag och gick bort till köket. 
- Jo det är fint, du vet väl att första konserten är om en vecka?
- Ja, har du fixat våra outfitts?
- Allt är klart! Vi hörs senare!!
- Japp!

Jag satte mig framför tv:n och bara tog det lungt. Jag loggade in på twitter igen och gjorde samma sak som igår kväll.
- God morgon!

Jag vände mig om. Hannah stod där helt yrvaken med håret åt alla håll och kanter. Hon hade på mig min lilla t-shirt.
- God morgon babe!

Hon kom och satte sig jämt mig. Hon var iskalla. Jag la en filt om henne.
- Tack!

Vi tittade på tv och bara tog det lungt ett tag.
- Tourén börjar om en vecka! sa jag.
- Jag vet!, det är galet. Tiden har gått så himla fort, det är helt sjukt!
- Erkänn, Usher ringde innan och han har fixat våra outfitts som vi ska ha. Du kan låten nu va?
- Haha, skojar du eller?
- Jag har typ kunnat den i ett år!
- Det är bra det!

Jag började att nya lite på den och sen började Hannah att sjönga hon med. Hon hade verkligen en fantastik sångröst.

Timmarna rullade på och timmar blev till dagar. Nu var det bara en dag kvar tills vi skulle åka på my world tour. Vi höll på att packa för fullt. 
- Justin vi ska inte hem i mellan alla lände va?
- Nej det ska vi inte, så ta med typ hela garderbonen.
- Okej.

Vi var tvunga att lägga oss tidigt eftersom vi skulle flyga redan klockan sex i morgon på morgonen, och jag som hatade att gå upp tidigt! Vi la oss och somnade rikigt fort.

Jag hade satt min mobil på alarm så att vi inte skulle försova oss. Hannah flög upp ur sängen när " Highway to hell" började att spela klockan fyra på morgonen. Inte den roligaste låten att vakan till.
- Åh fy i helvete vad trött jag är! sa Hannah.
- Du då är vi två, sa jag och gav hon en puss.

Vi åt frukost lite snabbt och gjorde oss sen i ordning. Hannah hade bara på sig ett par grå joggingbyxor och sen t-shirt. Jag körde på jeans, estovar tröja, turkoskeps.



Kenny kom och hämtade upp oss en halv timme senare. Trots att klockan var ungefär fem på morgonen var det fullt med fans överallt. Jag fattad inte hur dem orkade. Vi chekade in och satt oss sedan på flyget. Hannah la sitt huvud på min axel och somnade dirket. Jag hade "fjärilar i magen" eller lite i allafall. Jag var spänd av förvänta på My world tour. Nu i Europa. Det skulle bli awesome! Verkligen sjukt nice. Men jag hade ett problem bröllopet. Jag var tvungen att taijma in det mitt i allt också.

---

Kort men om ni KOMMENTERA kommer det en till i kväll/natt:D

Hur länge vill nu att jag ska hålla på med den här novellen? flr jag börjar få slut på idéer och har redan börjat liten på nästa! :P

Ropade dem nereifrån. När klockan var tolv fylldes hela himmlen av raketer. Och jag tog Hannah's huvud mellan mina händer och kysste henne. Kyssen var perfekt. Vilket betydde att detta år skulle bli PERFEKT! Kort men kommer mer i kväll. Men hur fort det bestämmer ni genom att KOMMENTERA!!

Update: Jag vet att det blev lite fel i förra episode med att dem hade låst och ni. Men jag glömde att skriva en grej så det var därför. Men sorry för det.

Jag tog hans hand. Han tittade på mig med uppspelat men samtidigt frågade blick. Menar du allvar ungefär.Han ställde ifrån sig sitt glas och gick  vi bort till toan och låste in oss. Han trycket upp mig i mot vägen och började att kyssa på passionerat....
¨




Han drog ner mina trosor och sina egna byxor. Då öppnade någon dörren. Det var Selena. Hennes mun var vid öppen.
- Förlåt! skrek hon och sprang ut och stängde dörren.

Justin tittade på mig. Både två började att gapflabba. Haha!
- Pinsamt! skrattade han.
- Kan man säga, sa jag och kysste han. Vi kanske borde återgå till festen?
- Ja det kanske vi borde. Vi kan fortsätta när vi kommer hem, sa han och blinkade med ena ögat.

Jag gav han en snabb puss och tog sedan på mig mina trosor. Jag gick ut första och en liten stund efter kom Justin ut. Jag gick bort till baren och beställde en öl och letade sedan efter Justin. Men jag kunde inte han. Inte Selena heller.

Jag stod kvar vid baren och drack min öl. Sean kom fram till mig och gav mig en stor kram.
- Hey! sa han.
- Heej, svarade jag.
- Roligt att du kom.
- Kul att jag fick komma. Har du sett Justin?
- Ja jag såg han kom upp på taket med Selena, tror jag.

Jag stelnad till. Selena? Why?
- Var går man upp på taket någonstans? frågade jag.
- Där, sa Sean och pekad på en dörr.

Jag gick bort till den och gick uppför en lång trappa och kom tillslut upp till taket. Jag såg Justin och Selena stå mitt i mot varandra och snacka. Jag gömde mig bakom en pelar så att dem inte skulle se mig. Jag fick vara helt tyst för att höra vad dem säger. Dem snackade om tourén och om varför Selena inte skulle få följa med. Hon såg rikigt ledsen ut över att inte få följa med. Justin tog sina händer på hennes axlar och drog henne till sig. Han gav henne en kram. Sen försökte hon att kyssa han och han drog sig undan.
- Det är just därför du inte kan följa med Selena. Om Hannah ser oss så skulle hon fan döda oss, sa Justin.

Jag blev stum. Vad hade dem gjort för något. Hade dem bara strulat eller hade dem gjort mer än så? jag blev genst orolig och sprang där ifrån. Jag glömde att ta i mot dörren så den stängdess med en duns. Jag sprang ner och ner till toan.

Justin 

Jag hörde en duns och tittade bort i mot dörren. Jag såg en bit av en kläning som till hörde Hannah men som snabbt försvann. Ajdå. Det var inte bra, inte alls bra! Jag släppte taget om Selena och sprang ner. Jag såg Hannah sväng in i mot toalletterna. I samma sekund som hon skullle låsa in sig på toan fick jag tag i handtaget och hindrade henne.

Hon vände sig om och såg först då att det var jag.
- Justin släpp mig, sa hon och stretade imot.

Men jag lyckades hålla kvar. Hon var röd i ögonen av gråt.
- Jag måste få förklara.
- Det behövs inte Justin, jag vill inte höra.
- Men du vet ju inte ens hälften!
- Vad finns det att säga Justin, vad finns det? du ljuge rju fan hela tiden för mig. Jag orkar inte mer Justin. Jag orkar inte.
- Men det är ju inte som du tror, inte alls som du tror. Tro mig.
- Okej, berätta Justin.
- Jag och Selena har haft en grej. Men det var innan jag hade träffat dig. Och när jag träffade dig förändrades allt. Du förändrade mig Hannah och jag är otroligt glad för det. Och nu på senaste har hon ringt och velats träffats flera gånger och jag har sagt ja. Jag har hela tiden trott att vi har varit vänner. Men tydligen inte. Hon ville att vi skulle vara mer än så. Och jag sa som jag sa för att hon håller på hela tiden. Förlåt. Jag är verkligen ledsen.
- Det är okej.

Jag tog henne i min famn och gav henne en puss på pannan. Selena kom gångde i mot oss med en blick som såg dödande ut.
- Vad är det? frågade jag.
- Justin, jag trodde att vi hade någonting. Jag skullle ju följa med på din tour och allt, sa hon.
- Ja men då hade du fel!

Hon vände på klacken och gick därifrån.
- Jag är verkligen ledsen Hannah.

Hon tittade upp på mig och log. Jag gav henne en lång kyss. Vi gick bort till baren.
- Får jag bjuda på en drink? sa jag.
- Ja tack, sa hon.

Jag beställde två stycken shoots. Dj:n satte på sexy bitch och alla blev galan och började att dansa. Jag och Hannah dansade tätt intill varandra. Jag tittade på min klockan. Tio minuter i tolv var den. Bara tio minuter kvar av 2010! Jag tog tag i Hannah's arm och dorg med henne upp på taket. Vi tittade ut över atlanta. Sen stod vi bara där såg varandra rakt in i ögonen och bara log. Hannah's ögon var så vackara att det gjorde ont i hela mig.

- TIO...NIO...ÅTTA...

Ropade dem nereifrån. När klockan var tolv fylldes hela himmlen av raketer. Och jag tog Hannah's huvud mellan mina händer och kysste henne. Kyssen var perfekt. Vilket betydde att detta år skulle bli PERFEKT!

---

Kort men hinner inte mer. Kommer mer i morgon. Men om ni vill ha den i morgon så får ni kommentera!!

Jag hittade en kläning som jag blev helt kär i. Den var en svart och skulle vara en perfekt nyårs kläning. Jag tittade på prislappen. Den var inte billig, men skit i. Jag hade Justin kort med mig.




Jag betalade och tog sedan min påse och körde hem.
- Hej, jag har gjort lunch till oss, sa Justin och visade med handen vägen till köket.
- Åh vad bra, jag är utsvulten.
- Vad bra!

Jag gick ut i köket där Justin hade dukat upp fint. Han hade lagat pasta med någon sås som såg riktigt god ut. Jag satt mig ner och började att äta. Det var bland det godaste jag någonsin ätit.
- Åh vad gott! sa jag.
- Vad roligt att du tycker det. Selena har gett mig receptet.

När han sa Selena fick jag en klump i magen. Hatade det namnet.
- Vad är det? du ser helt flrskräckt ut, sa Justin.
- Nä..det är inget har bara lite ont i magen. Tack för mat.

Jag reste mig upp och gick till toan och låste in mig. Jag satt mig i mot vägen och tårarna rann ner för kinderna. Jag slog huvudet försiktgit i mot vägen.

Jag hörde att Justin kom gångde i mot badrummet.
- Hannah är du okej?
- Ja jag har bara ont i magen, snyftade jag.
- Öppna dörren, sa han och knakade.

Jag reste mig upp på knä och läste upp. Jag satt mig sedan i mot vägen igen och höll händerna över ögonen. Justin gled ner jämte mig och la sina armar omkring. Även fast jag var sur på han lät jag han hålla om mig. Ja la huvudet på hans axel och grät.
- Hannah om du vill att det ska bli bra mellan oss så måset du berätta vad det är jag har gjort. Jag har gjort allt flr att komma ihåg. Men jag kommer verkligen inte ihåg det.

Jag snyftade till och tog ett djupt andetag.
- Jag hörde Kenny och Pattie snacka. Dem snackade om dig och Selena. Och att hon skulle följa med på din europa turné och ja. Jag visste inte vad jag skulle tro. Och sen sa dem även att jag antagligen inte skulle följa med eftersom det bara skulle få dig ur fokus, snyftade jag.

Justin skakade på huvudet och tittade konstigt på mig.
- Det var det hon snackade om innan, sa han tyst för sig själv.
- Vad menar du?
- Hon ringde min innan och snackade om nästa år och lite så. Och jag fattade ingenting men nu förstår jag varför.
- SÅ du har inte vetat hon skulle med och inte jag? frågade jag.
- Nej jag har inte haft en aning om det. Jag har hela tiden trott att du skulle hänga med och sjönga overboard med mig.
- Lovar du?
- Varför skulle jag ljua om en sån här sak? och varför skulle jag inte vilja ha med dig på min turné. Det hade ju varit som att ta självmord unegfär. Om jag inte hade fått träffa dig på ungefär ett halv år så skulle jag ju fan gå och bli tokig. Jag skulle verkligen bli galen. Tänk att inte få höra din röst, inte känna din lukt, din mjuka läppar mot mina, din kropp mot min. Jag hade inte klarat av det.

När han sa det blev jag helt förtrollad. Han var underbar. Han var världens mest underbaraste killen. Han var den perfekta manen i mitt liv.
- Jag älskar dig Justin Drew Bieber.
- Jag älskar dig med Hannah Amy Smith, sa han och kysste mig på munnnen passionerat.

Jag tog min hand på hans ben. Jag kände hur någt vibrerade.
- Jag hoppas att det där en din telefon, sa jag retsamt och avslutade kyssen.

Justin skrattade och tog upp sin mobil.
- Hallå? 
- Hej Justin det är Sean.
- Hey bro!
- What´s up?
- Bara bra, själv?
- Suveränt, men du ni kommer i morgon va?
- Självklart!
- Bra, festen börjar vid 8 så ni kan ju komma då vid den tiden.
- Sure!

Han la på och la ner mobilen i fikan. Han tittade på mig och log.
- Fan vad vacker du är asså, det är obeskrivligt.

Jag kände att det hetade till om kinderna.
- Tack, sa jag och gav han en kyss.
- Jag har sån tur. Verkligen världens tur. Om det inte hade varit för att min kemtvätt var försenad så hade jag aldrig sprunigt in i dig. Det måste ha varit ödet. Verkligen.
- Och om jag inte hade försovit mig så hade vi aldrig träffats.
- Vi har verkligen haft tur, sa han.
- Aa.

Jag kysste han ännu en gång.
- Tack Justin.
- För vad?
- För att du är min... för evigt.

Innan festen

Efter en underbar natt med Justin igår hade jag efter många om och men orkat ta mig upp ur sängen. Det hade tagit mig nästan tre timmar att göra mig i ordning. Justin hade åkt iförväg för att hjälpa Sean med någonting. Jag tog upp min mobil och slog in Lillÿ's numer. Det gick fram tre signler sen svarade hon.
- Hej bitch! var har du hållit hus egentligen, har inte hört av från dig på typ evigheter.
- Jag vet förlåt, har varit med Justin hela tiden.
- Allt bra?
- Super, jag har flyttat till Kanada och bor nu med Christian.
- Ojoj! bra jobbat tjejen.
- Äh det var väl ingeting.
- Är du i Kanada nu eller?
- Nej nu är jag i Atalanta hemma hos mamma och pappa.
- Okej, för Sean har fest i kväll och  jag undra om du skulle vilja komma?
- Ja gärna, vilken tid?
- Om en halvtimme.
- Oj jävlar, jo men det hinner jag. Vi ses där! Puss

Hon la på. Jag gick ut till min bil och körde iväg till Sean. Det var redan massa folk där, Selena, Miley, Lady Gaga??! Öh vad fan gjorde hon här? Akon, soujla boy, Demi Lovato och en massa andra. Jag såg att Justin stod borta vid baren. Han stod och tog ett kort med Sean. I handen hade en en drink.

Han tittade åt mitt håll och upptäckte mig! Han vinkade och mimade med läpparna. Jag fattade att han sa att jag skulle gå till han. Så jag gjorde så. När jag kom fram gav han mig en puss på kinden.
- Wow, du är hr snygg som helst i den klänning, bby! du kan inte göra så här mot mig, sa han.
- Hihi, sa jag och blinkade med mitt högra öga.
- Vad är toan någonstans? frågade jag.
- Där borta, sa Justin.

Jag tog hans hand. Han tittade på mig med uppspelat men samtidigt frågade blick. Menar du allvar ungefär.Han ställde ifrån sig sitt glas och gick  vi bort till toan och låste in oss. Han trycket upp mig i mot vägen och började att kyssa på passionerat....

---

Om ni vill ha mer...KOMMENTERA!!

Jag hade min karriär och Hannah's skulle ju snart fp fart i sig. Jag hade en Europa turné som skulle vara i stort sätt hela 2011. Och ett barn skulle bara vara iväg Men jag skulle inte kunna med att adoptera bort barnet eller att Hannah gör abort. Verkligen inte abort. Det är ju typ som att död någon. Hannah tog min hand.
- Vi kan åka till sjukhuset i morgon och höra med en läkare om jag är det eller inte. För jag är ju inte säker.
- Ja det kan vi göra. Men vad är det som får dig att tro att du är gravid? frågade jag och vände bort blicken ifrån hennes ögon.
- Min mens är sen. Men ja jag vet.
- Okej, men vi borde sova nu.

Hannah la sig ner och kröp ner under täcket i våran säng. Ja la mig jämte henne och skulle precis pussa henne på kinden när hon vände bort ansiktet.
- Vad är det nu?
- Tro inte att jag har förlåtit dig än.
- Vad är det jag har gjort? frågade jag.
- Vad du har gjort? tänk efter lite Justin. Vad fan tror du seriöst?

Jag skakade på huvudet. Hur mycket jag än försökte kom på vad jag hade gjort. Så kunde jag inte det. Det klikade liksom inte till i hjärnan.
- Jag vet inte Hannah? kan du inte bara säga?
- Justin du har verkligen gjort bort dig. Verkligen!
- Okej, men om inte du säger vad det är så kan jag inte hjälpa dig. GOD NATT!

Jag vände mig om och såg rakt in i vägen.
- GODNATT! skrek Hannah tillbaka.

Våra ryggar var en bit ifrån varandra och det var kändes äckligt. Eller inte äckligt utan mer obekvämt. Jag ville hålla om henne och känna hennes underbara lukt. Jag vände på huvudet. Hon sov redan. Jag somnade kort där efter.

Hannah

Jag smög upp ur sängen. Justin sov fortfaranade. Klockan var 08.00. Jag fixade mig och tog sedan min bil och körde tilll sjukhuset. Justin behövde inte vara med. Jag klarade mig själv! Det var inga problem.

Jag tittade i min kalender under tiden som jag satt i väntrummet.
- Shit! sa jag tyst för mig själv.
Det var fan nyårs afton i morgon. Jag och Justin skulle ju på Sean Kingstons nyårs fest i morgon. Jag hade inte köpt kläder eller någonting. Ojdå! lite panik.
- Hannah Smith? frågade en sköterska.
- Här!
- Du kan följa med mig, sa hon.

Jag kom in i ett undersökningsrum. Hon tog några prover och bad mig sedan att gå tillbaka till provrummet. Jag satt mig på samma plats som jag hade haft innan. Jag tog upp en tidning och läst i den. Det var en skvaller tidning. Det stod om Usher, lite och Justin och om Miley Cyrus. Men inget var intersant jag tog upp en modetidning i stället och läst i den. Efter ett tag kom sköterskan tillbaka och bad mig följa med henne.
- Du är inte gravid, sa hon.
- Åh tack och lov.

Jag pratade bara lite kort med henne och vad jag skulle tänka på och så. Sen åkte jag hem.

Justin

Jag vaknade av att någon öppnade dörren till lägenheten. Jag flög upp och sprang bort till den. In kommer Hannah med en stor matkasse i handen.
- Oj herregud har du stor handlat eller?
- Ja vi har ingen mat hemma, svarade hon irriterat.

Jag hjälpte henne med kassen och gick till köket och började att packa upp.
- Ska vi åka till läkaren sen eller? frågade jag.
- Nej jag har redan varit där, så det är lungt.
- Ursäkta?
- Ja jag har redan varit där, vad är det du inte förstår?
- Vi skulle ju åka ditt tillsammans det bestämde vi ju igår.
- Ja men jag ångrade mig.

Jag slog handen i bordet det hårdaste jag kunden. Det gjorde ont.
- Nu får du fan ge dig Hannah! seriöst vad är det?
- Det spelar ingen roll Justin.
- Jo det gör det för mig. Jag viill veta vad det är, jag fick dåligt samvete av det.
- Okej så synd.

Hannah började att göra en omellet till sig själv. Jag rostade en macka. Vi åt under tystnad. Det var en äcklig tystand ingen av hos ville bryta den.
- Vi ska på fest i morgon, sa vi båda samtdigt.

Vi både tittade bort och småskrattade men när våra blickor mötes igen blev vi gravallvarliga båda två.
- Jag vet, sa Hannah och åt upp det sista av sin omlett.
- Bra!

Jag gick till tv rummet och spelade lite xbox jag valade fifa 2010. Det vibreade i min ficka. Jag tog upp min mobil och títtade på displayen. Det var Selena. Jag sprang ut på balkongen.
- Hej det är Justin?
- Hej Justin, sa hon. Hur går det med den där resan vi har snackat om?

Hannah

Jag diskade efter mig och åkte sedan in till stan. Jag gick runt i massa affärer men hittade inget att ha på mig. Jag gick in i affären som jag hade köpt min balklänning på. Jag kom och tänka på balen. Skit var längesedan det var. Verkligen skit längesen.
Jag hittade en kläning som jag blev helt kär i. Den var en svart och skulle vara en perfekt nyårs kläning. Jag tittade på prislappen. Den var inte billig, men skit i. Jag hade Justin kort med mig.

---

KOMMENTERA om ni vill ha nästa epsiode!

Jag drog henne närmare mig och kramade henne hårt. Jag la ett tjockt täcke om henne och satte mig sen i förar sättet och körde hem. Nu körde jag mycket saktar för det hade börjat snö igen.

Jag hoppad in i bilen och stängde bildörren med en smäll.
- Du kör bil, då kan du inte vara så långt bort, säg var du är?
- Justin nej det går inte. Jag vill vara ifred.
- Varför Hannah? Varför? vad har jag gjort?
- Du har inte gjort något, jag orkar bara inte längre.
- Hannah jag måste veta, sä....
¨
Jag la på och la huvudet på ratten. Jag var blöt i hela ansiktet av tårar.



Varför hade jag stuckit. Eller jag vet ju anledningen, men jag ville...nä jag vet inte vad jag ville.

Jag startade bilen och körde iväg. Jag hade ingen aning om var jag skulle någonstan. Men det jag kom fick det bli.

Justin

Jag gick runt i cirklar. Var fan var Hannah? hon svarade inte på mobil. Vad hade jag gjort? Jag kom inte på vad jag hade gjort fel. Jag ville veta?

Mamma satt i soffan och tittade på tv.
- Hur är det gubben?
- Vad tror du? sa jag kaxigt.
- Du behöver inte vara otrevlig, jag vill ju bara hjälpa dig.
- Hur mamma? hur? mitt liv är praktiskt taget över om Hannah inte kommer tillbaka.
- Men det gör hon. Jag lovar.

Jag gick in till sovrummet. Som jag och Hannah hade legat i för några timmar sen. Jag mindes varje sekund.

Min mobil ringde. Det stod Hannah på displayen.
- Hannah var är du? skrek jag.
- J...u....stin, hjälp!
- Var är du?
- Jag vet inte Justin, jag vet inte. Justin hjälp mig, jag dör snart. Hjälp mig Justin hjälp mig.
- Men var är du?

Hannah

Jag tittade mig omkring efter skyltar men såg bara skog.
- Jag ser ingen skylt Justin. Men jag åkte imot New York.
- Vad fan ska du där och göra?
- Jag vet inte Justin. Jag vet inte. Men hjälp mig Justin.
- Jag kommer jag lovar.

Han la på.

Justin

- Kenny! ropade jag.

Han kom inspringade i sovrummet.
- Ja?
- Ring den där killen som kan se var en mobil telfon är någonstans. Jag måste hitta Hannah hon var illa ut och behövde min hjälp! skynda dig!

Kenny tog upp sin mobil och ringde. Han berättade för min var hon var. Jag sprang ut i bilen och körde iväg. Jag tog upp min mobil och ringde henne.
- Justin var är du? jag behöver hjälp, nu!
- Jag är påväg. Men stanna där du är!
- Ja lovar!

Jag la på och gasade. Jag körde i 180km/h snabbar än vad man fick. Men det sket jag i. Jag körde och körde. Och det var otroligt långt till var hon befann sig. Jag körde så snabbt jag kunde. Det var halt ute och ville inte köra för snabbt så att jag skulle slira.

När jag hade kört i kanske en och en halv timme. Ser jag en bil stå vid sidan av vägen. Det var Hannah's bil. Jag parkera bilen bakom den och går ut ur bilen.
- Hannah?

Inget svar.
- Hannah? Hannah var är du?

Det var svinkallat ute. Jag gick in i skogen. Det var halt som tusan och jag fick gå försiktigt för att inte ramla.
- Hannah!

Jag vände mig om. Där låg Hannah. Han hade bara sinjacka på sig. Jag sprang fram till henne. Hon var blå i hela ansiktet hennes läppar såg ut att vilken sekund som helst trila av. Jag reste henne upp.
- Hannah vakna?

Jag smekte henne på kinden.
- Hannah för fan!

Jag började att bli riktigt orolig. Hon hostade till.
- Justin, du kom! sa hon.
- Klart jag gjorde. Jag skulle har rest över hela världen om det hade behövst.

Hon kramade om mig.
- Förlåt, det var inte mening.
- Det är okej.

Jag tog henne i min famn och gick bort till bilen. La henne i baksättet. Hon var liak vitt som en lik. Jag rös varje gång jag nuddade henne bara för att hon var så kall.
- Justin, tack!

Jag pussade henne på pannan.
- Allt för dig gumman. Allt för dig.

Jag drog henne närmare mig och kramade henne hårt. Jag la ett tjockt täcke om henne och satte mig sen i förar sättet och körde hem. Nu körde jag mycket saktar för det hade börjat snö igen.

---

Kort episode, men det får ni leva med. Varför tror ni att Hannah stack från försat början? Säg gärna var ni tror det är jätte roligt att veta!

Om det var Cailtin som var den svaga punkten skulle jag bli riktigt sur. Hon hade ju inte gjort något!



Jag la mig tätt in till henne och pussade henne på kinden. Men hon puttade bort mig. Jag satte mig upp i sängen och tände lampan.
- Hannah nu berättar du annars blir jag ritkigt irriterad!
- Vad då får inte jag har några hemligheter? inte för att det är någon hemlighet. Men nej Justin lägg dig ner.
- Varför är du så här helt plötslig? vi just värsta grymma sexet och nu så är du helt....wierd?
- Men det är inget, lägg dig nu.

Jag la mig ner och slutade att bry mig för ett tag. Egentligen ville jag inte lägg mig. Jag ville veta vad det var. Men jag visste att det inte var någon idé.

När jag vaknade nästa morgon ganska tidigt. Jag vände mig om för att krama Hannah och ge henne puss. Men hon var borta. Jag gick upp ur sängen och såg att Hannah satt i tv rummet och tittade på tv.
- God morgon sötnos! sa jag och log.
- God morgon! sa hon. Men hon tittade inte ens på mig. Hon var inne i tv.

Nä nu fick det räcka. Jag gick fram till tv och stängde av den.
- Men vad fan gör du? är du helt körd eller?
- Ursäkta? vad är det med dig?
- Inget fortfarande, ska inte du till Caitlin nu?
- Jo, men inte innan du berättar för mig vad som är fel.
- Men det är ju inget som är fel så jag kan inte säga något.


Jag pustade och gick sedan och åt frukost och gjorde mig iordning. Sen tog jag mina bilnycklar och åkte i väg till sjukhuset. Caitlin låg i sängen och sov. Jag satte mig på en stol jämte sängen. Det var varmt i rummet så jag tog av mig min jacka.
- Caitlin? frågade jag när hon vaknade till.
- Justin, hej! vad bra att du är här!

Jag log för jag på inte på något att svara.
- Mm, sa jag tillslut.

Jag tog hennes hand mellan mina. Den var iskall.
- Oj vilken kall hand du har.
- Jag vet.

Vi satt där ett tag och bara småpratade.
- Så vad var det du ville berätta?

Caitlin såg mig rakt in i ögonen och jag blev helt stum. Hennes ögon var så fina. Jag böjde mig lite lätt framåt. Våra läppar var bara några få centimeter ifrån varandra. Caitlin la sin hand om min nacke och trycket sitt huvud närmare så att våra läppar möttes. Kyssen var perfekt.
- Nejnej vänta lite här nu, sa jag. Vad håller jag på med?
- Du kysste mig just, sa hon och försökte kyssa mig igen.

Jag skakade huvudet och reste mig upp. Nej det här var inte bra, inte alls bra!
- Jag är ju tillsammans med Hannah, inte dig!
- Men det var det jag ville prata med dig om Justin. Min känslor för dig finns kvar. Jag vill vara med dig Justin. Ingen annan. Utan bara dig.
- NEJ!

Jag sprang ut ur hennes rum och satte mig i bilen och slog händerna i ratten. Jag lutade huvudet imot nackstödet.
- FAN! FANFANFANFANFANFAN! skrek jag.

Min mobil ringde.Jag tog upp min mobil ur fickan. Det var Kenny. Undra vad han ville.
- Ja hallå? sa jag.
- Justin hej det är Kenny. Du måste komma till dig med en gång det är kris.
- Är det något med Hannah?
- Skyndda dig bara, det är allvarligt!

Jag satte gasen i botten och körde hem. Hjärtat pumpade i 10000 km i tmmen. Jag pakerade bilen slvarigt utanför och sprang upp till våran lägenheten. Jag öppnade dörren. Kenny står rakt framför mig med en ledsen min.
- Vad är det?
- Hannah är...

Jag sprang bort till soffan där jag sett henne senast. Men där var hon inte. Jag letade i hela lägenheten men där var hon inte. Jag gick bort till garderboen. ALLA hennes kläder vara borta. Jag kände hur tårana brännde bakom ögonlocken. Varför hade hon gett sig av?
- Kenny var är hon?
- Hon ringde mig och bad mig att komma. När jag kom hade hon redan packat. Hon gav mig den här lappen sen gick hon. Jag försökte stoppa henne men det gick inte.

Jag tog i mot en liten rosa lapp. Jag tryckte den i mot näsan. Den luktade till och med Hannah. Jag fick tårar i ögonen igen.

Hej Justin!

När du läser det här så är jag säkert redan en lång bit på vägen. Jag ville bara säga att jag...jag vet faktistk inte riktigt vad jag vill säga. Men jag har vilket falls om helst gett mig av. De som väntade skulle bara ha gett dig problem och förstört allt. Men jag ville ändå säga hejdå.

Jag vet inte vad jag ska. Men någonstans där jag kommer att klara mig.

Jag kommer att alltid att älska dig Justin det vet du. Det går inte att förneka.

- Din Hannah

Den två sitta raderna sved. Jag började att gråta floder. Jag kände mig som en tjej.
- Kenny vet du var hon är?
- Nej jag har ingen aning, Justin. Om jag visste skulle jag ha sagt det.
- Mitt liv är över. Om inte Hannah är här så finns det ingen anledning till att jag också ska finns.

Hannah

Det var skog på båda sidorna av vägen. Det snöade lite lätt och det var ganska så halt. Jag körde sagta för att inte slira. Jag såg att en mack låg på min sida av vägen så jag körde in till dig.

I kassan stod en gammal tant i tomteluva.
- Hej gumman, vad önskas?

Hennes röst var så mjuk och vänlig att jag bara ville krama henne.
- Jag ville ha en kaffe och så en klycklingbaugett, tack!
- Det ska bli.

Hon gjorde i ordning min beställning och jag satte mig på en stol så länge.

Min mobil ringde. Dolt numer.
- Hallå? sa jag.
- Hannah lägg inte på vad du en gör.

Jag suckade. Det var Justin.
- Vad Justin? lämna mig ifred.
- Här gumman din beställning är klar, sa tanten bakom kassan.
- Vem var det? var är du?
- Jag är ingenstans Justin. Det var ingen.
- Jag ville bara veta att du var oskad.

Det sista stack till i hjärtat. Även fast jag hade lämnat han och bara gett mig av, brydde han sig fortfarande om mig. Jag fick tårar i ögonen som brände.
- Jag mår bra Justin, sa jag snyftande.
- Gråter du? 
- Nej, sa jag och började att gråta ännu mer.
- Hannah är du okej? var är du?
- Justin allt är bra? jag vet inte vad jag är. Men jag klara mig, jag lovar.
- Säg vad du är?
- NEJ!

Jag började att gå ut i mot bilen.
- Hannah snälla säg var du är.

Jag hoppad in i bilen och stängde bildörren med en smäll.
- Du kör bil, då kan du inte vara så långt bort, säg var du är?
- Justin nej det går inte. Jag vill vara ifred.
- Varför Hannah? Varför? vad har jag gjort?
- Du har inte gjort något, jag orkar bara inte längre.
- Hannah jag måste veta, sä....

Jag la på och la huvudet på ratten. Jag var blöt i hela ansiktet av tårar.

---

Bra/ dåligt?

Vad tror ni kommer att hända mellan Justin och Hannah?

Kommentera!!!

Jag tog hennes ansiktet mellan mina händer och kysste henne passionerat. Jag tryckte upp henne i mot väggen.
- Jag tar trean, sa hon mitt upp i kyssen.

Hon skrattade lite lätt...



Jag fortsatte att kyssa henne. Mer och mer passionerat. Helt plösligt hoppad hon upp och satte sina ben runt min midja samtidgit som hon kysset mig. Jag bar henne in i sovrummet och la henne ner i sängen. Vi kysste ännu mer.

Hannah satte sina händer under min tröja. Jag tog mina händer på henne midja och drog ner hennes byxor. Vi satte hos sakta upp och drog av varandras tröjar. Hannah knäppte upp sin bh. Jag la henne ner i sängen igen och smekte hennes bröst. Hennes bröstvårtor hade nu blivit hårda. Jag kände att jag började att få stånd. Jag sträckte mig efter en kondom.
- Här jag kan sätta på den, sa Hannah.

Jag gav den till henne. Första runkade hon av mig lite och satte sedan på den. Sen drog jag av henne trosorna och stoppade in den. Vi red fortare och fortatre hela tiden. Jag började att bli svettig, men ville inte sluta för att det var så skönt. Jag kände hur alla Hannah's muskler spändes och hon fick orgasm.

Ringring

Min mobil som låg på nattusbordet ringde.
- Skit i, sa Hannah.

Jag höll med och fortsatte att rida henne. Men telefonen slutade aldrig att ringa.
- Seriöst, vem fan är det som ringer, sa jag irriterat.
- Här!

Hannah sträckte sig efter telefoen och gav den till mig. Jag drog ut den och svarade sedan i telefonen. Hannah kröp ner under täckte.
- Ja hallå? sa jag irriterat.
- Hej Justin, det är Caitlin.

Jag suckade.
- Jaha?
- Kan inte du komma hit, jag vill prata med dig.
- Kan inte nu, men jag kan komma i morgon. Ska jag komma vid elva?
- Ja för jag har en sak att berätta.
- Okej, vi ses i morgon.

Jag la på.
- Vem var det? frågade Hannah.
- Det var Caitlin. Jag ska till henne i morgon.
- Okej, svarade Hannah sen pratade vi inte mer om det.
- Är det okej för dig?
- Ja varför skulle det inte vara det?
- Nej jag vet inte, jag ville bara vara säker.
- Det är lungt, jag ska bara gå och duscha.

Hon tog täckte runt sig och gick in i badrummet. Jag la mig ner i sängen och la armarna under mitt huvud och tittade bara rakt upp i taket. Jag bara låg där och tänkte. Undra vad det var som Caitlin skulle berätta. Jag ville veta. Och det skulle jag också. I morgon.

Hannah kom ut igen i en vit handduk runt. Hon var galet snygg.
- Duschen är ledig!

Jag gick fram till henne för att ge henne en kyss. Men när jag skulle kyssa henne vände hon kinden till.
- Vad är det Hannah? det är något som är fel.
- Nej det är inget, gå och duscha nu.
- Bara om jag får en kyss, sa jag och puttade med läpparna.

Hon gav mig BARA en puss och gick sedan och la sig i sängen. Jag såg på hennes ansiktsuttryck att det inte var någon idé att försöka med något mer.

Jag lät vattent rinna ner över kroppen ett långt tag. Jag var för slö för att sträcka mig efter schampoot. Men tillslut gjorde jag det ändå.

När jag var klar virade jag en handduk runt midjan och gick ut till sovrummet. Hannah låg i sängen och läste.
- Hej gumman! sa jag.
- Hej.

Vad var det med henne egentligen? Hade jag gjort något eller? Inte vad jag visste.
- Asså Hannah seriöst vad är det?
- Det är inget, lägg dig nu, vi måste sova. Du ska ju träffa CAITLIN i morgon.

Om det var Cailtin som var den svaga punkten skulle jag bli riktigt sur. Hon hade ju inte gjort något!

---

Kort episode men måste duscha sen sova.

Bra/dålig?? vill veta.

Kommentera!!!

Jag gick och öppnade där stod Christian med huvudet ner.
- Heyy man! what's up?
- Justin jag måste berätta en sak, sa han med ett tonläge som inte var roligt att höra.
- Vad är det?
- Eh....




Christian skakade på huvudet och tittade upp på mig.
- Christian säg nu!
- Det är Caitlin.

Jag fick panik. Vad hade hänt?
- Har det hänt något? skrek jag.

Jag hörde att Hannah kom springade. Hon ställde sig jämte mig. Jag la min hand på hennes midja. Hon tittade på mig med en frågade blick.
- Hon har varit med om en olycka. Och hon ligger på sjukhuset.
- Vad har hänt?
- Kolla min twittter och så kan jag berätta på vägen till sjukhuset.
- Okej!

Christian's tweet (efter första operationen)

"We try to keep things private but because so many of you care for my sister my parents told me I can explain it the best I can for ya'll. Caitlin had surgery on her Broken femur and they put in a long rod. She couldn't bend her leg much so they had to remove one of the screws they placed in her knee and then cut scar tissue out. Since she doesnt have feeling in her other leg cause of all the nerve damage they did a spinal block and put her out for the surgery. The surgery part was fine but when they put the needle in her back to numb her spine it leaked out something called CS Fluid that is a fluid we have in our brain. When it leaks it makes your brain drop down and you get the worse pain in your spine and head. It basically put her out for this whole week. They fixed it and are just trying to get the right medicines to work and help her pain. They put her body to sleep with other medicine every night to let her nerves rest. Of course because of all the nerve damage from the boat accident it caused her whole nervous system to go crazy. So she has been really sick. They think they are closer to getting it under control right now. But she will be in the hospital a little longer. Thanks to all of you for praying and sending her best wishes. You truly will never know how much it means to us. God has brought all of our hearts together through this and He is teaching all of us something. Love Love Love"


Hannah försvann in i lägenheten men kom sedan tillbaka med en jacka till både mig och hon.
- Tack älskling! sa jag och gav henne en puss.

Hon log. Vi sprang ut till bilen och körde iväg till sjukhuset.
- Christian, vad är det som har hänt?

Christian snyftade lite och tittade sedan på mig.
- Caitlin åkte vatten skidor och så ramlade av. Och...och...och då kom en båt och körde över henne.

Både jag och Hannah blev helt stuma. Den jävlen som hade gjort det ska fan få, tänkte jag och formade min hand till en knytnäve. Hannah märkte det och la sin hand över min.

Väl framme på sjukhuset, mötes jag av Caitlin's föräldrar. Båda två var glada över att se mig efter som det hade varit så längesedan sen sisst.
- Hur är det med henne? frågade jag.
- Dem håller på att operera henne nu, sa deras mamma och snyftade.

Jag gav henne en kram.
- Detta är Hannah förresten, sa jag och presenterade Hannah för dem.
- Hej, sa hon och skakade hand med dem båda.
- Trevligt att träffas! sa dem båda.

Vi satt i någon timme och väntade på att Caitlin skulle bli klar efter operationen. När hon väl var det och hade vaknat upp så hade hon frågat efter mig. Jag gick in i hennes rum. Hon låg i sin säng och andades tungt.
- Justin!
- Hej hur mår du?
- Inte så där specillet bra! jag har ju mått bättre om man säger så.

Jag fejk log och gick sedan fram och satte mig jämte hennes säng och tog hennes hand. Hon tittade på mig.
- Justin tack för att du kom.
- Det var det minsta jag kunde göra. Jag är verkligen ledsen att det här hände dig.
- Jag med!
- Jag gör vad som helst, säg bara till vad!
- Okej, flytta hem till mig. Hjälp mig med allt jag kommer få gå igenom nu.

Jag blev stum ännu en gång.
- Va?
- Ja du sa ju att du kunde göra vad som helst.
- Men jag kan inte lämna Hannah det förstår du väl?
- Nej det gör jag inte, jag trodde att jag betydde något för mig bara.
- Det gör du. Du betydder väldigt mycket. Men Hannah min flickvän och jag kan inte lämna henne.

Caitlin vände bort huvudet ifrån mig. Jag tog det som ett" stick, jag vill inte se dig mer" jag gjorde så. Hannah satt utanför. Hon lyste upp när jag kom ut.
- Allt bra?
- Kom nu åker vi! sa jag och drog i hennes arm.

Caitlin's föräldrar kollade frågade på mig. Jag sket i dem och gick ut från sjukhuset. Jag och Hannah tog en taxi hem till oss.
- Vad var det där Justin?
- Caitlin var bara lite konstig. Jag få åka ditt i morgon igen och prata med henne. Men nu ängar vi oss något annat, sa jag och log.

Det var kolsvart i hela lägenheten så Hannah gick runt och tände överallt. Jag tände några levandeljus i vardagsrummet och i vårat sovrum.
- Så vad ska vi göra? frågade Hannah.
- Jag har några idéer, första kolla film, andra spela spel och tre....

Jag tog hennes ansiktet mellan mina händer och kysste henne passionerat. Jag tryckte upp henne i mot väggen.
- Jag tar trean, sa hon mitt upp i kyssen.

Hon skrattade lite lätt...

---

Kommentera om ni vill ha nästa episode!

- Justin i morgon tycker jag att vi åker och köper möbler till våra nya lägenhet och mat till vårat kylskåp, hihi. Jag älskar att handla mat.
- Det låter nice! men nu tycker jag att vi ska sova klockan är redan ett!



Både jag och Hannah somnade med en gång.
- Justin, vakna klockan är redan elva! sa Hannah och puttade på mig.

Hon stod jämte sängen och puttade på mig. Hon hade redan gjort sog i ordning.
- Jag har gjort frukost och vi måste åka snart. Jag vill shoppa, möbler! sa hon.

Jag gnuggade mig i ögonen och sträckte på mig. Jag tog tag i Hannah's arm och drog ner henne en liten bit så att jag kunde kyssa henne.
- Nä kom nu, vi måste äta, sa hon bestämt och drog mig upp ur sängen. Jag hade bara kalsonger på mig och jag höll på att frysa ihjäll när jag upp ur sängen. Jag tog täckte om mig och gick sedan ut i köket.
Hannah hade gjort pannkakor, vispat grädde och så hade hon hallonsylt till det.
- När har du handlat allt det här?
- Nä jag gick upp vid åtta, sa hon och satte sig ner.
- Va? hur orkar du människa? frågade  jag och tog en pannkaka.
- Vet inte. Jag vaknade av att jag fick ett sms och sen kunde jag inte somna om.

Vi åt i tystand ett tag sedan öppnade jag och Hannah munne exkat samtidigt för att säga något.
- Haha ojdå, du får säga första, sa jag.
- Okej, Justin tänk att detta är vår framtid. Vakan upp på morgonen och äta tillsammams. Tänk vi kommer att göra detta i resten av våra liv.
- Haha jag tänkte säga samma sak. Men ja det är sjukt. Jag är så glad att jag träffade dig Hannah.
- Jag är glad att jag träffade dig med.

Vi åt upp och jag gjorde mig sedan i ordning. Jag tittade mig omkring i våran lägenhet och tänkte mig mina och Hannah's barn springa omkring här. Lek och bråka med varandra. Skratta och gråta. På något sätt längtade jag till vi skulle få vårt första barn. Men jag ville inte lägga av med min musik för det skulle jag få göra om ett barn kom in i bilden. Men om det blev så att Hannah blev gravid skulle jag inte tveka en sekund på att behålla det.
- Justin är du klar? frågade Hannah som stod i hallen på klädd och allt.
- Japp!

Vi tog min bil och körde iväg till en möbelaffär som låg i närheten. Hannah tog en korg och gick runt. Jag lät henne skötta det. För är det något jag har lärt mig av att bo med en tjej i hela mitt liv så är det att dem måste ha precis som dem vill runt omkring sig, haha.

Hannah plockade till sig massa små saker och skrev ner på en lapp vilka stora möbler vi skulle ha som, säng, matbord och stolar och sånt.


Efter tre timmar i varohuset åkte vi hem och började att inreda. Jag lät Hannah sköta även det. Och när hon var klar blev jag helt stum. Lägenheten var nu hur fin som helst. Den var mysig. Våran öppnaspis var tänd och snön föll ner utanför. Hannah var i köket och lagade kvällsmat, medans jag jobbade på en ny låt.
- Älskling? ropade jag.
- Ja sötnos?
- Vi måste till studion snart och spela in låten.
- Ja vi kan la göra det efter nyår? eller?
- Låter fint.

Jag hörde att Hannah satte på musik och började att nyna till. Det var Katy Perry's låt Firework. Den var riktigt bra!
- Maten är klar! ropade Hannah.

Jag gick ut i köket och bemöttes av en otrolig god lukt. Hannah hade dukat upp jätte fint med mat på bordet. Jag satte mig ner.
- Justin när vill du skaffa barn? frågade Hannah mig.

Jag tänkte efter. När ville jag det egentligen. Nu inom tre-fyra år? nej det är la lite väl tidigt. Vid 25 års åldern?
- Jag vet faktiskt inte. Inte efter 25 i allafall.
- Känner det samma, sa hon och tog en tugga av maten.
- Det här är fan det godaste jag någosin har ätit.
- Vad bra, det är faktiskt jag som har kommit på det.
- Ofta? sa jag lite bitchigt men på ett ironisktsätt.
- Haha ja!
- Grymt!

Efter att vi hade ätit upp, gick vi till tv rummet och tittade på tv. Hannah låg i min famn och nynade på firework. Jag började att sjöng och efter ett tag låg vi bara där och sjöng. Jag tog min gitarr som stod jämte tv:n och började att spela. Vi sjöng och skrattade. När vi var mitt i refrängen av baby, knakade det på dörren. Jag gick och öppnade där stod Christian med huvudet ner.
- Heyy man! what's up?
- Justin jag måste berätta en sak, sa han med ett tonläge som inte var roligt att höra.
- Vad är det?
- Eh....

---

Kort episode men måste sova! Bra/dålig? (tisinställt)

Ett pippade ljud hördes. Jag och Hannah låg i varsin säng i ett rum jag inte kände igen. Jag luktade. Det luktade sjukhus. Då mindes jag vad det var som hade hänt. Jason. Jag minns varje slag. Den jävlen! Varför hade han gjort så? det var ju bara onödigt.
Hannnah vaknade upp och såg yr ut.
- Justin jag....



-...jag känner mig yr.

Jag log mot henne. Även fast jag inte såg mig själv visste jag att leendet såg fejk ut.
- Ta det bara lungt, sa jag.

Vi somnade om båda två. Jag vaknade någon timme senare. Min mamma var där. Hon drack kaffe. Hon tittade upp på mig när jag öppnade ögonen.
- Mår du bra? frågade hon oroligt.
- Ja jag är okej, jag är bara orolig för Hannah.
- Läkarna sa att det inte var någonb större fara. Hon skulle bara ta det lungt och inte anstränga sin mage typ. Jag tycker det låter lite konstigt men det var vad dem sa. Jag tror att hon hade ett brutet revben om jag inte minns fel.

Jag blev genast orolig. Jag tittade på Hannah. Hon såg ut som en liten ängel trots den stora blåtiran runt hennes ena öga. Hon andades långsamt. Plösligt ryckte hon till och reste sig snabbt upp i sängen.
- JUSTIN! vad är du? skrek hon.
- Ja vad är det? sa jag oroligt.
- Åh bra du lever. Jag drömde att du vara död.

Jag började att småskratta. Hon tog sin kudde och kastade den på mig.
- Sluta din lilla tönt, sa hon.
- Tönt kan du vara själv.

Jag reste mig upp och gick och la mig i Hannah's säng. Jag lyfte upp henne lite lätt och la henne i min famn.
- Jag låter er två va ifred, sa mamma och gick ut.

Jag log i mot henne som tack.
- Justin lova att du inte dör, sa Hannah och tittade på mig.
- Jag hade gärna lovat det, men alla dör någon dag, sa jag.
- Jag vet....suck det är hemskt. Jag vill leva med dig i all evighet.
- Det kommer du. Vi kommar att vara tillsammans i himmelriket också. Oror dig inte. Vi kommer alltid att vara tillsammans, det kan jag lova dig.

Jag pussade henne på panna, hon log. En läkare kom in i rummet med en mapp i handen. Han öppnade den och tittade på alla papper som var där i.
- Jaha Hannah och Justin, jag heter Sam Jacksson och jag är eran läkare eller doktor eller vad ni nu vill kalla mig.
- Okej, trevligt att träffas, sa Hannah.

Han log.
- Hannah det är så att du har ett fått ett rejällt slag i magen och du kommer snart att märka det när ditt smärtstillande har slutat att fungera. Men det det är ingen större fara, bara tänk på att ta det lugnt. Och Justin, som du säkert märker så är din högre hand väldigt öm. Det beror på att du har en spricka i armen. Och även du måste tänka på att ta det lungt.
- Okej, sa vi båda två.

Några dagar senare

Efter några dagar fick vi åka hem. Vi åkte dirket hem till Atlanta. Till våran nya lägenhet. Dem ända möblerna som var där var en säng. Men den vara bara tillfällig. Hannah stod mitt i lägenheten med öppen mun.
- Herregud! skämtar du med mig eller?
- Vad är det nu då?
- Det här är fan den finaste lägenheten jag någonsin har sätt. Den är ju större än mitt hus!

Jag skrattade och gick fram till henne kysste henne på munnne.
- Vad bra att du gillar den, sa jag. Kom så ska jag vissa sovrummet.

Vi gick bort till sovrummet. Hannah log som en sol när hon kom in.
- Åh så fint! Här ska våra vackra barn bli till! sa hon skämtsamt.
- Haha, det hoppas jag! sa jag och kysste henne igen.
- Justin i morgon tycker jag att vi åker och köper möbler till våra nya lägenhet och mat till vårat kylskåp, hihi. Jag älskar att handla mat.
- Det låter nice! men nu tycker jag att vi ska sova klockan är redan ett!

---

Kort men hinner inte skriva mer!

Bra/dålig?

Kommentera!

Det var fullt med fans utanför när vi kom. Alla skrek som galningar. Vi skrek som galningar. Jag tittade på alla fans och såg ett ansiktet jag inte ville se.....



En av alla som har interjuvat oss

Jag rös till och Justin märkte att det var något som var fel. Han tittade oroligt på mig. JUstin skrev några autografer sen gick vi in i byggnaden.

- Hannah vad är det? sa Justin oroligt.
- J..us..t..in, stamade jag.

Han nickade oroligt. Jag såg att han inte hade så mycket tålamod kvar utan han ville veta nu!

- J...aaaason.

Jag såg att en blixt av ilska tändes i Justin's ögon. Jag tog min hand på hans axel och lugnade ner han lite.

- Han är här Justin. Han är här!

Justin släppt taget om mig och rusade ut. Han tittade bland alla fans och alla skrek. När han såg Jason tryckte han sig in igenom follmassan och gick fram till han. Jason log ett hemskt leende som gjorde mig illamånde. Jag ville bara spy på han.

Justin gav han en rakhöger. Jason slog till Justin. Jag sprang ut och trängde mig i mellan dem. Justin andades högt och var het av ilska. Han såg ut som en bomb som var nära på att explodera när som helst. Jag ställde mig jämt Justin. Och tog hans hand. Det hade bildast en ring runt oss.

- Vad fan gör du här Jason? frågade jag.

Jason tittade upp ifrån marken med det hemska leendet. Han såg mig rakt in i ögonen och jag ville bara spypå han igen.

- Hannah vad fan gör du här? du ska ju vara med mig, jag älskar dig.

Jag blev stum. Vad fan hade flugit i han egentligen? var han helt jävla dum i huvudet. Älskade mig? What a fuck?

Jag tittade chokat på han. Han gick närmare mig. Men Justin ställde sig framför mig. Jason gav Justin en rakvänster så att han ramlade omkull. Han blöde ifrån näsan Justin. Jason tog ett stadigt grepp om min nacke och drog mig närmare han. Justin kom upp på fötterna igen och sprang ihop kurrad mot Jason i hög fart och puttade ner han. Jason som var gjorde av stål eller något kom upp på föttern snabbt igen. Den här gången knäade han Justin och gav han flera stycken knytnävar. Han tog mig åter igen om nacken. Han kysste mig. Jag försökte stå i mot men det gick inte för han var så stor och stark. Jag slog med mina händer på hans axlar men det hjälpte inte. Jag gjorde allt jag kunde. Men det fungerade inte. Jag såg att Kenny kom i mot oss.... sen blev allt svart.

Justin

Ett pippade ljud hördes. Jag och Hannah låg i varsin säng i ett rum jag inte kände igen. Jag luktade. Det luktade sjukhus. Då mindes jag vad det var som hade hänt. Jason. Jag minns varje slag. Den jävlen! Varför hade han gjort så? det var ju bara onödigt.

Hannnah vaknade upp och såg yr ut.

- Justin jag....

---

Kort men måste sova:p

Bra/dålig?

Blev ni förvånade när ni fick reda på vem det var? För er som inte minns vem Jason är så är det Hannah's ex som har misshandlat henne. Tror dem episoderna är typ mellam 50-60 någon gång, för er som undrar:p

Han pussade mig på munnen. Sen somnade vi. Nästan morgon vaknade jag av att någon knakade på dörren. Jag gick bort till dörren med ett täcke runt hela mig. Jag öppnade...



en polisman med uniform. Jag blev genast rädd. Jag undrade vad det var som han ville.
- Ja hallå? sa jag försiktigt.
- Hej jag heter Michael och jag är här för att jag har fått...

Han avbröts av att Justin kom gångede med bara kalsonger på mig.
- ....eh...klagomål på att det har låtit för mycket härifrån.

Både jag och Justin tittade på varandra. Jag blev nästan lite generad. Jag fattade ju vad var. Men jag ville liksom inte riktigt inse det.
- Okej? vad ska vi göra åt det? frågade Justin och tog sin hand på min midja och pussade mig på kinden. 
Bra/dåligt!

Mycket kommentare så blir det mer episoder!

Vem tror ni att det är?