Hannah
Jag ville i det ögonblicket bara slänga mig runt hans hals. Kyssa han och sen göra saker som jag inte ens fick lov att göra. Men jag hejdade mig själv i sissta sekund.
- Kan du förlåta mig Hannah?
- Ja det kan jag, sa jag och kysste han.
Han kysste mig tillbaka och det blev mer och mer passionerat. Efter ett tag låg jag på han och han hade sina händer på min rygg....
'


- Justin?
Han avslutade att puss på min hals och tittade upp på mig.
- Ja?
Jag visste vad som var på gång och hända. Men jag visste inte riktigt om jag var redo? det var ju trots allt något som var ritkigt stort...
- Om du vill. Jag har ju aldrig gjort det förrut, så jag vet inte? vill du?
Djupt andetag
- Jag har aldrig heller gjort det förrut. Och jag vill verkligen att det ska vara speciellet. Så vi kanske borde vänta?
- Ja, det kanske vi borde. Men vi kan ju fortfarande strula?
- Ja absolut, hihi! sa jag och tittade glatt på honom.
Justin böjde sig fram och kysste mig. Han satte sin hand på min vänster kind. Efter kyssen, som hade varit alldelse underbar. Drog han sin hand över läppen, bet sig i läppen och log.
- Jag älskar verkligen dig, Hannah Smith.
Jag blev nästan gråtfärdig när han sa det. Det lät så perfekt.
- Jag älskar dig med, Justin Bieber.
Jag betonade Justin Bieber, så att det lätt lite roligt och började att skratta.
Knack, knack.
- Justin? är du där? frågade Pattie.
Hon öppnade dörren lite försiktigt och tittade in genom dörröppning.
- Ja? vad är det mamma.
- Vi måste åka tillbaka till Arena och repa. Om du vill Hannah får du gärna följa med. Men du får ju inte synas för media och så. Så då får du gå ut bak vägen istället.
- Okej visst, men hinner jag byta om lite snabbt?
- Jaja, självklart. Ni måste vara klara om tio minuter.
- Ska bli, svarade Justin och blinkade med ena ögo mot sin mamma.
Hon bara log tillbaka och skrattade lite lätt.
Jag gick fram till min resväska och tog fram ett par tighta jeans och ett vit linne. JAg tog av mig min kläder, så att jag bara stod i ett par svarta spetstrosor och en ljusrosabh.
- Jag fattar verkligen inte, hur en människa kan vara så jävla, snygg som du är Hannah? det är ju helt sjukt, engentligen.
Han kom fram till mig och kysste på lite lätt på munnen, sen gick han in på toan.
- Är du klar, frågade jag han när han kom ut igen.
- Jajemäm, är du?
- Aa.

Jag gjorde som Pattie sa och gick ut genom bakdörren. Dem kom med limosinen och hämtade mig bara några få minuter senare. Jag satt jämte Justin och han tog min hand. Jasmine var också med i limon. Och hon bara bitchblikade mig hela bilresan. Jag var nästan när på att börja skratta, bara för att hon såg ut som en gris när hon bitchblikade mig. Jag brydde mig inte om henne så jag bara tittade på Justin istället som höll på att twittra. Han tittade upp på mig lite då och då. I bland pussade han mig lätt på kinden. Varje gång såg det ut som att Jasmine skulle koka över av arghet. Jag tyckte bara att det var kul.
  När vi väl var framme vi arena så fick dem kör mig till bakdörren så att ingen skulle se mig. Det kändes väldigt coolt på något sätt.
När jag kom in på scen som för stunden var helt tom, var det en otrligt cool känsla. Jag hade själv ståt på en scen några gånger. Med mitt "band" eller jag och Emma och Lilly hade gjort några egna låtar och så det varit några olika talang tävlingar som vi hade varit med i. Jag hade alltid spelat bas och sjungt med i refrängerna. Det hade varit riktigt skoj. Men med åren hade vi slutat med det för att vi tyckte att det var pinsamt.
- Hannah?
Jag tittade upp.
- Vem var det som sa något? 
Det var....

---

Inte så lång episode, men jag det kommer mer senare i kväll. Skriva gärna om ni vill vad ni tyckte!