Jag sa adressen och han svarade med att han kom med än gång. Det gjorde han också..

Justin's ögon spärrades upp när han såg mig sitt där fast spänd.

- Gumman är du okej? sa han och sprang fram till mig. Men blev hindrade av en av killarna.
- Jag klara mig, sa jag med gråten i halsen.

Jag vågade inte visa för Justin att jag var svag. Jag ville egentligen bara gråta, gråta och gråta. Men jag vilel vissa att jag var stark.

- Hur mycket pengar ska ni ha? ropade Justin.

Dem sa en summa. Lika hög som empire state bulding kändes det som.

- Är ni galna? varför är lilla oskyldiga Bella skyldiga er alla dessa pengar? hon  har la redan gett er lite?

Dem började att skratta när Justin sa oskyldig. Justin förstod ingeting och tittade på mig, men jag vände bort blicken. Jag ville inte att han skulle få veta sanningen. Jag skämdes över den.

- Hon har gett oss lite mindre än hälften.
- Hälften? är ni helt DUMMA i hela jävla huvudet.

En av killarna tog tag i Justin tröja och tryckte han i mot vägen.

- Ni får pengarna, bara ni låter mig åka och ta ut? jag har inte så mycket i kontanter.
- Sure!

Justin försvann sedan. Tiden gick och gick. Jag undrade var han tog vägen. Det hade nog gått en timme nu. Vad hade hänt egentligen.

Plöstligt kom Justin inspringade i rummet. Det rann blod i från hans läpp och han hade en blåtiran runt hans högra öga. Han sa inget till mig utan knöt bara loss mig och sen sprang vi iväg. Jag hann inte ens reagera på var vi skulle.

- Vart ska vi?
- Kom, skyndda dig!

Vi sprang och kom sen fram till ett hus som låg i mitten av skogen.

- Vad ska vi göra här?
- Gömma oss.
- För vilka?
- Dem där killarna.
- Men Justin, gav du inte dem pengarna? nu kommer jag aldrig få vara i fred.
- Nej jag gav dem inte pengarna, vet du hur mycket det var? det var ju sjukt Bella. Varför skulle jag ge det till dem?
- Jag trodde att du brydde dig om mig, svarade jag och tittade ner i marken.
- Det gör jag, otroligt mycket, du förstår inte. Men jag kan inte ge dem dom pengarna. Jag har inte så mycket pengar.

Jag höjde på ena ögonbrynet. Och gjorde en frågade blick. Då hörde vi en grev brytas. Jag och Justin vände blicken bort i mot skogen. Det hade börjat bli riktigt mörkt nu. Vi smög in i huset och rum oss inne i ett pytte litet rum.

- Jag har pengarna, bara det att jag inte kan komma åt dem utan min mammas tillåtelsen. Och om jag frågar efter dem pengarna kommer hon undra vad jag ska ha dem till så jag kan inte göra det, viskade han i mitt öra.
- Jag förstår, sa jag och vände mig i mot han. Vi var så nära varandra att våra näsor nuddade vid varandras. Jag kändes hans andedräkt. Han böjde sig fram och kysste mig mjukt.
- Det kommer att bli okej, jag lovar.
- Tack, svarade jag och fortsatte att kyssa han.

---

Kommentera!!